torsdag 5 september 2013

Alliansens misslyckade utnämningar


Bästa Registrator, Var vänlig vidarebefordra detta brev till Angeles Bermudez-Svankvist på Regeringskansliet, tack.



Statsrådsberedningen 

Statsminister Fredrik Reinfeldt

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström Näringsdepartementet, näringsminister Annie Lööf f k

Finansdepartementet, finansminister Anders Borg  f k

Regeringskansliet,  Angeles Bermudez-Svankvist f k

V g diarieför och meddela dnr tack

 

Alliansens misslyckade utnämningar [1][1] 

    Det tycks inte finnas något slut på statsministerns och regeringens misslyckade utnämningar. Den senaste - men förmodligen inte sista – i den långa raden av generaldirektörer som tvingats lämna sin post - d.v.s. sparkats -

p.g.a. inkompetens och allmän oduglighet är Arbetsförmedlingens Angeles Bermudez-Svankvist.

Gång på gång på gång har det visat sig att statsråds- och chefsrekrytering inte är statsministerns och regeringens paradgren. Listan på inkompetenta, omdömeslösa, slarviga och partyglada generaldirektörer tyder onekligen på att regeringen har synnerligen dåligt omdöme vid tillsättningen av myndighetschefer.  Frågan är varför regeringen ständigt utser generaldirektörer och chefer för de statliga bolagen som inte håller måttet?

Regeringens felrekrytering av generaldirektörer kostar skattebetalarna 10 miljoner kr om året. Detta är förmodligen lågt räknat.

 

Jublet har tystnat

När Angeles Bermudez-Svankvist utnämndes 2008 var hon alliansens verkliga prestigeutnämning!

Alliansens och i synnerhet Moderaternas jubel över utnämningen av Bermudez-Svankvist kände inga gränser.  På moderaternas partistämma 2011 visade statsministern upp ett idolporträtt på henne på en storbildsskärm som illustration till hur moderaterna förändrat Sverige och som exempel på ”alliansens nya, professionella utnämningspolitik.”! Hon sågs då som en ”lyckad rekrytering” och har kallats regeringens ”favoritchef.  Det säger mycket om kompetensen hos dem som utser generaldirektörer och statliga vd:ar.



[1][1]  Fortsättning på tidigare brev i ämnet ”Statsministerns havererade utnämningspolitik”,  maj 2012 , dnr SB 2012/4189 samt ”Myndigheternas och de statliga stiftelsernas förskingring av skattemedel” , augusti 2012, dnr SB 2012/6332

 
 
Störtskön” sade f d arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin om Angeles Bermudez-Svankvist vid tillsättningen. I Littorins fall är det inte första gången man haft anledning att ifrågasätta omdömet.
Desto mer förvånande var jublet med tanke på att fru Bermudez-Svankvist tidigare lyckats med konststycket att få sparken som stadsdirektör i Södertälje innan hon ens han tillträda posten!  Då gjordes en ”samlad bedömning” av hennes inkompetens och bristande kvalifikationer.
Givetvis anser Fredrik Reinfeldt att Bermudez-Svankvist trots det som hänt är ”en mycket kompetent chef.  Det säger mycket om statsministerns dåliga omdöme. Att statsministern har synnerligen låga krav när det gäller kompetens är inget nytt.  Han är tämligen ensam om den uppfattningen.  Den 27 augusti presenterade Expressen resultatet av en omröstning som visade att 98 procent ansåg att det var rätt att sparka Bermudez-Svankvist.
Enligt Stefan Löfven har Angeles Bermudez-Svankvist ”fört regeringens politik och Arbetsförmedlingen har fått oerhört dåligt rykte.
Själv är Angeles Bermudez-Svankvist nöjd med sina insatser som GD: ”Jag har med stolthet burit mitt uppdrag och fullföljt uppdragsgivarens utbudsstimulerande reformpolitik.
Den 23 augusti förklarade Bermudez-Svankvist på sitt vanliga arroganta sätt att hon inte tänkte avgå.  Två dagar senare konstaterade hon i SvD att ”man får ställa sig frågan om styrelsen kan sitta kvar om jag är kvar. Det är den som har spelat ut det här kortet. Jag har inte hört något från arbetsgivaren” d.v.s. från kompisarna Reinfeldt & Borg. Det måste kännas minst sagt snopet för den f d generaldirektören att styrelsen sitter kvar, medan hon sitter med Svarte Petter. Hennes arrogans berodde givetvis på att hon enligt Ekot ”upplevt sig ha stöd av Fredrik Reinfeldt och Anders Borg.”
 
Angeles Bermudez-Svankvists meritförteckning
Utöver att ha sparkats som stadsdirektör i Södertälje innan hon ens han tillträda posten kommer här en sammanfattning av Bermudez-Sandkvists meritförteckning. Eller vad man skall kalla det.
Efter en vecka på jobbet på AF köpte den nytillsatte chefen en ny tjänstebil, Volvo V70, för drygt 362 000 kr samtidigt skulle myndigheten spara en halv miljard kr. Notan gick givetvis till skattebetalarna. Hon hade dessutom en privatchaufför som körde henne dit hon ville, även till och från jobbet.
2009 avslöjade Aftonbladet att höll privata föreläsningar om ledarskap (sic) på arbetstid och tjänade upp till 40 000 kr per föreläsning.
2010 plockade Bermudez-Sandkvist in fyra gamla kollegor från St: Eriks ögonsjukhus till toppjobb på AF utan att tjänsterna utannonserats enligt gällande regler. Samtidigt skulle AF spara 650 miljoner kr på personal.
Bermudez-Sandkvist har fått förödande kritik för sitt sätt att hantera Arbetsförmedlingens jättesatsning på jobbcoacher och andra stödprojekt. Jobbcoacherna har kostats skattebetalarna närmare fem miljarder kr och genererat enorma vinster till privata företag. Myndighetens egen utredning kom fram till att de som haft tillgång till jobbcoacher t o m hade svårare att få jobb än de som sökte jobb på egen hand.
 
 
När FAS 3 sattes i verket uppmanade generaldirektören i ett internbrev sina underchefer att ge en positiv bild av systemet till medierna. Samtidigt visade en intern rapport att FAS 3 hade stora brister.
En källa underströk i SvD den 25 augusti att ”Bermudez-Sandkvist är tandläkare, inte ekonom och hon saknar ekonomiska kunskaper.” Hur en person som saknar ekonomiska kunskaper kunnat få ansvaret att leda en av Sveriges viktigaste myndigheter som omsätter 75 miljarder, har 13 000 anställda och brottas med landets största problem – arbetslösheten – är och förblir en gåta.  Frågan som aldrig får svar är varför det tog styrelsen fem år att komma på att myndighetens generaldirektör saknande ekonomiska kunskaper, inte kunde driva myndigheten effektivt och inte levde upp till verksamhetsmålen. Den av Sven-Otto Littorin tillsatta generaldirektören hade varit ifrågasatt länge bl. a för att ha misslyckats med att minska arbetslösheten. [1][2]
Att kraven på generaldirektörer är förfärande låga bevisas av att Angeles Bermudez-Svankvist 1999 fick titeln ”Årets chef ”av tidningen Chef och att Veckans Affärer 2009 utsåg henne till ”Årets myndighetschef”!
 
Stort missnöje med Bermudez-Svankvist hos personal, fack m fl.
Angeles Bermudez-Svankvist  har länge saknat förtroende bland anställda, höga chefer, styrelsen och fackförbund.  En majoritet av de anställda har gång på gång uttryckt sitt missnöje med hennes sätt att leda myndigheten. Hon har bl. a fått skarp kritik för sin auktoritära ledarstil. I en enkät av fackförbundet ST i april i år svarade hälften av cheferna att de saknade förtroende för generaldirektören.
Även i Arbetsförmedlingens egen arbetsmiljöenkät 2011 fick generaldirektören låga förtroendesiffror. Året därpå togs frågan bort ur formuläret.
AF ligger även i botten på statsvetenskapliga mätningar om förtroende för myndigheter. AF har även fått kritik av Riksrevisionen och det misslyckade systemet med jobbcoacher och fas 3 har kritiserats hårt och är den myndighet som medborgarna har lägst förtroende för. Detta får anses som en bedrift med tanke på alla chefshaverier på myndigheter som Tillväxtverket, Vinnova, Sida, DO, FOI m fl. och vid statliga bolag som Vattenfall, Telia Sonera, SAS m fl. Tillväxtverkets chef Christina Lugnet sprätte iväg 17 miljoner på representation.
Att även de arbetssökande saknar förtroende för Arbetsförmedlingen (bort)förklarade fru Bermudez-Svankvist i SvD den 25 augusti: med att de ”människor som kommer till oss förväntar sig att få ett jobb. Men vi har inga arbeten i byrålådan.” Uppenbarligen ingen annanstans heller.  I AF:s egen arbetsmarknadsrapport för 2013 redovisas att så få som 4,3 procent av arbetslösa och programdeltagare fick jobb genom arbetsförmedlingen och endast 12 procent genom Platsjournalen.
 
Angeles Bermudez-Svankvist har gett arrogansen ett ansikte
Trots sin gigantiska månadslön på 142 400 kr - vilken är den näst högsta GD-lönen – har fru Bermudez-Svankvist fräckheten att säga att ”jag tycker själv att jag skulle ha den högsta lönen med tanke på hur komplext och utmanande mitt uppdrag är, så tycker jag att det är tråkigt att vara tvåa.” [2][3]


[1][2]  SvD, Carolina Neurath 25 augusti 2013
[2][3]  Högst lön har Försäkringskassans GD Dan Eliasson
 
Uppenbarligen var uppdraget alltför ”komplext och utmanande” för att detta stolpskott i GD-branschen skulle klara av det!
Var man har sitt pris” sade Napoleon. Det har tydligen gd-kvinnor också!
Endast Försäkringskassans GD Dan Eliasson har högre lön än Bermudez-Svankvist.  Även denne GD tycks vara ett stolpskott, eftersom FK är en myndighet som bl. a förslösar skattebetalarnas pengar på personliga assistenter mm till importerade bedragare.
 
Arbetsmarknadsministerns plattitydparad
Det hade onekligen varit klädsamt om arbetsmarknadsminister Hillevi Engström visat åtminstone ett uns av respekt för skattebetalarna genom att förklara om generaldirektören med Sveriges näst högsta chefslön ö h t begått något som helst fel i regeringens ögon i stället för att gömma sig bakom dimridåer av plattityder som ”ohållbar situation”, ”arbetsro” och ”samlad bedömning.   Hon upprepade med ett gökurs - eller snarare en Bosse Ringholms – envishet samma inlärda mantra som svar på vilken fråga hon än fick: ”Vi har gjort en sammantagen bedömning att vi har en ohållbar situation. Myndigheten måste få arbetsro.”
 
Generaldirektörens skyhöga mobilräkningar
Statsrådet var mycket noga med att bagatellisera Bermudez-Svankvists skattefinansierade mobilräkningar under 18 månader - mellan mars 2012 och augusti i år - för 321 000 kr exklusive moms under utlandsresor - som även de i flera fall ifrågasatts.  Enbart under två utlandsresor - Sydkorea och Dominikanska republiken - mobilsurfade Bermudez-Svankvist för 280 000 kr. Under den aktuella perioden gjorde hon ytterligare 13 s.k. ”tjänsteresor” till
 bl. a Kina, Taiwan, USA och Paris.
Däremot gick statsrådet inte in på om Bermudez-Svankvist betalat tillbaka de gigantiska summor hennes ”slarv” - eller i ”clara verba” inkompetens - i hanterandet av mobiltelefonen orsakat skattebetalarna. Givetvis har hon inte det.  Det kan man ju inte begära med tanke på hennes låga lön!
 
Själv anser Bermudez-Svankvist föga förvånande att ”ansvaret för den höga telefonräkningen ligger på myndigheten.  Detta visar en total brist på respekt för skattebetalarna. Att man – om man inte ens kan hantera en mobiltelefon - inte är kompetent att vara generaldirektör föll henne givetvis inte in.
I Expressen den 24 augusti uttalade sig Bermudez-Svankvist om sin egen kompetens på mobilområdet: ”Om jag ska vara riktigt ärlig visste jag inte ens vad dataroaming var.
Bermudez-Svankvist anklagade sin styrelse för att vara ”oprofessionell”. Hur professionellt är det att inte kunna hantera en mobiltelefon??  [1][4]
 
Ifrågasatta ”tjänsteresor
Seoul, Sydkorea 20 – 29 juni 2012. Maken och dottern var med på resan och bodde i samma hotellrum på Grand Intercontinental. Vid fem tillfällen beställdes filmer upp på rummet.  Generaldirektören betalade privat för de två första nätterna men lät myndigheten – d.v.s. skattebetalarna stå för notan för resten av tiden. Räkning för datasurf: 114 000 kr.
Punta Cana, Dominikanska republiken, 11 – 23 oktober 2012. Make och dotter följde med på den tolv dagar långa resan.  Flyg och hotell betalades privat för make och dotter. Det officiella programmet varade bara två dagar men Bermudez-Svanberg begärde traktamente för åtta dagar. Mobilsurfandet skenade till drygt 166 000 skattekronor.
Kalifornien 15 – 23 mars 2013. Bermudez-Svankvist var inbjuden på en tvådagars konferens av f d arbetsmarknadsminister Littorin. Hon tog med sig maken på resan och stannade i en vecka. De bodde flera av dagarna på Radison Hotel för drygt 1 700 kr/natt och JW Marriott för drygt 2 300 kr/natt. Bermudez-Svankvist begärde givetvis ersättning för samtliga hotellnätter men fick inte detta beviljat.
Paris, 5 – 8 juni 2013.  Maken följde med på tjänsteresan. Paret bodde tre nätter på Hôtel Waldorf för drygt 2 200 kr/natt. Enligt pressekreterare Daniel Hemlin begärde generaldirektören hälften av kostnaderna av myndigheten.[2][5]
  Den 29 april – 13 maj 2012 befann sig Bermudez-Svanberg i Turkiet. Den 13 – 17 november besökte hon Benin.  Den 12 – 21 augusti 2013 gick färden till Taiwan och Kina. Huruvida familjen var med har inte framkommit.


[1][4] Ett litet urval  mobiltelefonerande GD:ar : Anders Danielsson, Migrationsverket sedan tillsättningen april 2012: 14 213 kr,  Leif Denneberg och verksledningen , Jordbruksverket har under de senaste  18 månaderna ringt för 201 234 kr eller 2 226 kr/mån per person,  Stefan Lundgren, SCB mars 2012 – augusti 2013 – 13 470 kr varav 10 151 kr avser mobilsurf och datatrafik utomlands.  Mats Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten  perioden  oktober 2012 –juni 2013 – 15 648 kr, Bengt Svensson, Rikspolisstyrelsen  ringde under 2011 för  13 460 kr, Christina Åkerman, Läkemedelsverket -8 454 kr under 2012. Källa Expressen 24 augusti 2013
[2][5]  Expressen 25 augusti 2013
 
 
 
Själv anser Bermudez-Svankvist föga förvånande att ”ansvaret för den höga telefonräkningen ligger på myndigheten.  Detta visar en total brist på respekt för skattebetalarna. Att man – om man inte ens kan hantera en mobiltelefon - inte är kompetent att vara generaldirektör föll henne givetvis inte in.
I Expressen den 24 augusti uttalade sig Bermudez-Svankvist om sin egen kompetens på mobilområdet: ”Om jag ska vara riktigt ärlig visste jag inte ens vad dataroaming var.
Bermudez-Svankvist anklagade sin styrelse för att vara ”oprofessionell”. Hur professionellt är det att inte kunna hantera en mobiltelefon??  [1][4]
 
Ifrågasatta ”tjänsteresor
Seoul, Sydkorea 20 – 29 juni 2012. Maken och dottern var med på resan och bodde i samma hotellrum på Grand Intercontinental. Vid fem tillfällen beställdes filmer upp på rummet.  Generaldirektören betalade privat för de två första nätterna men lät myndigheten – d.v.s. skattebetalarna stå för notan för resten av tiden. Räkning för datasurf: 114 000 kr.
Punta Cana, Dominikanska republiken, 11 – 23 oktober 2012. Make och dotter följde med på den tolv dagar långa resan.  Flyg och hotell betalades privat för make och dotter. Det officiella programmet varade bara två dagar men Bermudez-Svanberg begärde traktamente för åtta dagar. Mobilsurfandet skenade till drygt 166 000 skattekronor.
Kalifornien 15 – 23 mars 2013. Bermudez-Svankvist var inbjuden på en tvådagars konferens av f d arbetsmarknadsminister Littorin. Hon tog med sig maken på resan och stannade i en vecka. De bodde flera av dagarna på Radison Hotel för drygt 1 700 kr/natt och JW Marriott för drygt 2 300 kr/natt. Bermudez-Svankvist begärde givetvis ersättning för samtliga hotellnätter men fick inte detta beviljat.
Paris, 5 – 8 juni 2013.  Maken följde med på tjänsteresan. Paret bodde tre nätter på Hôtel Waldorf för drygt 2 200 kr/natt. Enligt pressekreterare Daniel Hemlin begärde generaldirektören hälften av kostnaderna av myndigheten.[2][5]
  Den 29 april – 13 maj 2012 befann sig Bermudez-Svanberg i Turkiet. Den 13 – 17 november besökte hon Benin.  Den 12 – 21 augusti 2013 gick färden till Taiwan och Kina. Huruvida familjen var med har inte framkommit.


[1][4] Ett litet urval  mobiltelefonerande GD:ar : Anders Danielsson, Migrationsverket sedan tillsättningen april 2012: 14 213 kr,  Leif Denneberg och verksledningen , Jordbruksverket har under de senaste  18 månaderna ringt för 201 234 kr eller 2 226 kr/mån per person,  Stefan Lundgren, SCB mars 2012 – augusti 2013 – 13 470 kr varav 10 151 kr avser mobilsurf och datatrafik utomlands.  Mats Persson, Strålsäkerhetsmyndigheten  perioden  oktober 2012 –juni 2013 – 15 648 kr, Bengt Svensson, Rikspolisstyrelsen  ringde under 2011 för  13 460 kr, Christina Åkerman, Läkemedelsverket -8 454 kr under 2012. Källa Expressen 24 augusti 2013
[2][5]  Expressen 25 augusti 2013

En annan skojare i GD- branschen är Stiftelsen för strategisk forsknings GD Lars Rask.   Under tre år betalade stiftelsen på oklara avtal 9,3 miljoner kr till festfixaren Micael Bindefeld. Vad SSF fått för pengarna gick i flera fall inte att spåra. Avtal och underlag var borta.  Hans vidare öden och äventyr är okända. Men förmodligen sitter även han i säkert förvar på regeringskansliet. ”Han kände sig trött och sliten” efter allt festande i Blå hallen och avgick frivilligt.
Försäkringskassans GD Curt Malmborg avgick på egen begäran i december 2008. Det interna förtroendet för myndighetens ledning och Curt Malmborg hade då halverats från 40 till 20 procent sedan 2007. Pia Enochsson avgick med omedelbar verkan som GD för Myndigheten för yrkeshögskolan. Den plötsliga sortin (bort)förklarades med ”år av tung arbetsbörda.”  En rapport från Statskontoret visade dock på interna stridigheter om hur verksamheten skulle bedrivas.
Givetvis får även stolpskottet Bermudez-Svankvist ett välbetalt luftarbete på regeringskansliet. Hon får behålla sin lön t o m september 2014, då hennes sex-åriga förordnande går ut.  Tiden skall hon tillsammans med nio andra inkompetenta, omdömeslösa, misslyckade och avsatta generaldirektörer fördriva på regeringskansliet med att lyfta lönen. För syns skull skall hon - liksom de andra GD-haveristerna - pyssla med något obehövligt utredningsuppdrag. ”Regeringen kommer att ta vara på hennes kompetens på lämpligt sätt” sade Hillevi Engström i DN den 26 augusti.  Kompetens”??  Förmodligen avser Engström Bermudez-Svankvists eminenta förmåga att hantera en mobiltelefon.
En källa konstaterade i Expressen den 25 augusti att eftersom ”hon tjänar lika mycket som statsministern är det därför inget alternativ att ge henne ett meningslöst utredningsuppdrag.”   Dessa uttalanden bevisar att de andra f d cheferna, som med full GD-lön fördriver tiden på regeringskansliet har ”meningslösa utredningsuppdrag.”
 
 

Svårt att rekrytera ”duktiga generaldirektörer
Det påstås att generaldirektörer, riksdagsledamöter, statsråd, kommunalråd m fl. har svårare än andra att få ett nytt arbete.  Detta har förmodligen med deras bristande kompetens att göra.   I motsats till vanliga löntagare har de ”ett svagt anställningsskydd” och måste därför behålla hela lönen tills förordnandet går ut och ha sin försörjning tryggad fram till pensionen.
Frågan vilket anställningsskydd en löntagare har när varslen haglar, företag läggs ner eller flyttas till låglöneländer ställs aldrig.
Regeringens utredare av förslaget att tidsbegränsa sparkade generaldirektörers rätt till bibehållen lön Sten Heckscher kom föga förvånande fram till att sparkade generaldirektörer även i fortsättningen skall få behålla sina ersättningar under den tid som är kvar på förordnandet.  Han tror (!) att ”det skulle bli svårt att rekrytera duktiga generaldirektörer om löneförmånerna vore sämre.” Skälet till denna slutsats är givetvis att utredarna själva är eller har varit direkt berörda av de förmånliga villkoren och nu vill rädda dessa privilegier åt sina kompisar. – Heckscher har själv varit rikspolischef och statsråd. 
 
En annan krystad (bort)förklaring till generaldirektörernas privilegier kom statsvetaren vid Lunds universitet Lennart Lundquist med 2009, då 21 [1][7] (!) f d generaldirektörer (och landshövdingar) häckade på regeringskansliet: ”man har glömt bort varför anställningstryggheten finns: därför att de ska kunna stå upp emot otillbörliga påtryckningar från t ex den politiska makten.”  Lundquist ansåg att ”det är ett väldigt lågt pris för självständighet.”
Underförstått: de f d höga cheferna är mer eller mindre korrupta och mottagliga för mutor och andra former av otillbörlig påverkan, vilket måste motverkas med stora förmåner!
Med kännedom om trängseln av misslyckade generaldirektörer på regeringskansliet tycks det vara svårt med rekryteringen även med nuvarande förmånliga och arbetsbefriade inkomster och andra bibehållna förmåner.  I Bermudez-Svankvists fall: en bibehållen arbetsbefriad lön på 1,7 skattemiljoner på ett år.
Ett litet tips i all vänlighet till statsministern: lägg hellre en miljon av skattebetalarnas pengar på en fungerande rekryteringsprocess än tio miljoner på konsekvenserna av alla katastrofala felrekryteringar.
 
Styrelseordförandens lik i garderoben
Det har avslöjats att AF:s styrelseordförande moderaten Christina Johansson som vd för utbildningsföretaget Rinman Education plockat ut 369 000 kr i statsbidrag för studenter som aldrig gått någon utbildning i företaget.  Johanssons företags affärsidé var att ta uppdrag från Arbetsförmedlingen. Hennes förklaring var att ”det blev fel helt enkelt. Men allt har betalats tillbaka.” 
Innan Johanssons egna bedrägerier med skattemedel avslöjats sade hon i en intervju att Bermudez-Svankvists datasurfande för skattemedel var ”en av flera pusselbitar” till att hon fick sparken. En annan var att hon ”inte levererat det som utlovats” och att det handlat ”om måluppfyllelse och effektivitet.”
I ”måluppfyllelsen” ingick uppenbarligen Johanssons förmåga att gynna det egna företaget!  Enligt TT är ”felet relativt grovt och för stort för att kunna kallas slarv.”
Johansson konstaterade den 24 augusti i SvD Näringsliv att ”en av de stora frågor som stod på agendan för styrelsemötet igår var hur vi jobbar med förtroendefrågan. Där ligger vi i botten på alla undersökningar som finns. ”
Efter avslöjandet av oegentligheterna i Rinman Education har Johansson lämnat VD-jobbet ”eftersom det uppkommit frågor om jäv.
Bilden man får nu är att regeringen brister i duglighet när det gäller att styra en av de viktigaste myndigheterna” konstaterade Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ylva Johansson.
Peter Wolodarski ansåg i en ledare i DN den 1 september ”Det minsta man kan begära är att statsministern reflekterar över misstag som begåtts, senast belyst av haveriet på Arbetsförmedlingen och ser till att renovera sin politik.” Detta gäller inte minst alliansens utnämningspolitik som lämnar mycket övrigt att önska.
Även styrelseledamoten Joyce Kimwaga Lundin har suttit på dubbla stolar.  Den organisation hon företräder har under 2011 och 2012 fått en halv miljon skattekronor från Arbetsförmedlingen. Hon kommenterade sitt avhopp från styrelsen med att ”jag har förstått att det kan uppstå någon form av jävsituation.  Märkligt nog förstod hon inte detta förrän hennes lurendrejeri avslöjats.


[1][7] Utredare: Bo Bylund,  Per Sjöblom,  Anne-Christine Tauberman, Curt Malmborg, , Anders Danielson, Matz  Hammarström, ,Dag von Schantz, Nils Gunnar Billinger, Kerstin Wallin, Marie Hafström,  Hans Ytterberg, Kerstin Wigzell, Anna Hedborg, Kjell Dahlström,  Sören Häggroth,  Marianne Samuelsson,  Anders L Johansson – arbetsmarknadsfrågor,  Mats Ekdahl – stöd (!) till försvarsministern,  Christina Salomonson – chef för regeringskansliets krisgrupp (!!),  Lars-Eric Liljelund – regeringens klimatsamordnare,  Katrin Westling Palm – utsedd att leda en  ny myndighet – oklart vilken.  Den sparkade landshövdingen på Gotland Marianne  Samuelsson hamnade förmodligen också på regeringskansliet. Källa:  Riksdag & Departement  2009:
 
Avdelningen ”nyord
Benämningen ”arbetsförmedling” är lika missvisande som benämningen Brottsförebyggande rådet.  Några arbeten tycks inte förmedlas lika litet som Brå - av den skrämmande brottstatistiken att döma - lyckats förebygga några brott
 
ISM
*
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar