REKLAM

måndag 11 mars 2013

Människorna som söker skydd och trygghet hos oss är inte farliga 4


Dagens Nyheters Kulturredaktion

Ann Heberlein



”Människorna som söker skydd och trygghet hos oss är inte farliga” 4

 

Det handlar om människor som är lika dig och mig”

I Er artikel på DN Kultur den 22 februari skriver Ni: ”Det handlar inte om brottslingar utan om människor som är mer lika dig och mig än vi orkar tänka på.” Talar Ni mot bättre vetande eller ljuger Ni medvetet för DN:s läsare?  Vi har givetvis ingenting gemensamt med människor med i generationer nedärvda primitiva strukturer, som är totalt främmande för oss.

 

Vi vill inte vara lika

Har det aldrig fallit Er in att vi inte vill vara lika människor, vars normer och värderingar fundamentalt skiljer sig från våra?

Detta gäller bl. a och inte minst invandrarnas/flyktingarnas inställning till och behandling av djur. Ett exempel på främmande och primitiva folkslags utstuderade ondska och barbari är marockanen Abdullah Ahmad Thabit, som 20111 plågade sin lilla valp till döds.

 

När valpen, som hölls inlåst i bl. a källarförråd och badrum utan mat och vatten i 9 - 10 timmar i sträck, uträttade sina behov inomhus hoppade Thabit på den, slog den med knytnävarna i ljumskarna, magen, över ryggen och mot huvudet samt piskade den med metalldelen av kopplet. Thabit hade även för vana att vira kopplet runt valpens hals och hänga upp den i torkställningen, tilldela den flera knytnävsslag och lämna den hängande halvtimmesvis varje gång.

Till slut torterade Thabit valpen till döds genom att knyta täcken och dubbla plastpåsar kring valpens huvud och hålla och släppa taget upprepade gånger tills den var medvetslös. När hunden återfick medvetandet, spydde och släppte avföring spolade Thabit av den i duschen och knöt sedan åter plastpåsarna kring hundens huvud och fortsatte kvävningsproceduren.  När hunden spydde höll Thabit den upp och ner ”så den skulle spy färdigt.”

När valpen än en gång förlorat medvetandet lade Thabit den blodiga kroppen i soppåsar och lämnade den i skogen, där några dagisbarn hittade den.

 
 
 
Enligt veterinär Catarina Kjellerstedt ”hade valpen intorkat blod på kropp och huvud, som var inslaget i plastpåsar, rivsår p.g.a. den i sin förtvivlan försökt ta sig loss för att få luft. Valpen hade svalt spyor och fått ner spyorna i lungorna, vilket lett till att den kvävts till döds.
Enligt etnolog Irene Westerholm ”reagerar ett djur som utsätts för tortyr på samma sätt som en människa d.v.s. det erfar svår dödsångest och ett otroligt lidande. Enligt hennes uppfattning skulle enbart en halv dags behandling av det slag Thabit utsatte valpen   för leda till svårt lidande. P.g.a. den behandlingen avled hunden under mycket plågsamma former: blåmärken, sårskador, revbensfrakturer, emfysem, atelaktas och ödem i lungorna. Thabit har visat stor hänsynslöshet.[1][1]
 
Hur många etniska svenskar tror Ni vill liknas med Abdullah Ahmad Thabit?
 
En man och en kvinna i Tumba häktades i augusti 2011 för att ha misshandlat och styckat sin tre veckor gamla amstaffvalp och slagit ihjäl en sex månader gammal valp av samma ras.  Valpen hittades död i maj i ett skogsområde i Skärholmen – ett område ”med sammansatt befolkningsstruktur” – som det politiskt korrekta uttrycket lyder.  De misstänks även för bedrägeri efter att ha försökt få ut pengar för en av hundarna från sitt försäkringsbolag. [2][2] Nationalitet har - som vanligt - inte avslöjats, men man kan säkert våga sig på en inte alltför kvalificerad gissning.


[1][1] Södertörns tingsrätt, mål B5217-11, Abdullah Ahmad Thabit 891116-6711, Hägersten
[2][2] TT/Metro 13 augusti 2011
 
 
 Årsskiftet 2008/09 köpte fyra kriminella ungdomar - bl a av romskt ursprung - två kaniner som de sedan plågade till döds.  I ett skogsparti i Stockholmstrakten tejpade de ihop bakbenen på en av kaninerna, hällde brännbar vätska över den och tände på. Kaninen fattade snabbt eld, skrek, försökte komma undan flammorna men gärningsmännen sprutade mer tändvätska på kaninen tills den slutligen föll ihop och mötte en mycket plågsam död.   Barbarerna hade själva dokumenterat den grymme misshandel de utsatte de hjälplösa djuren för i en video, där de skrattade åt den lilla kaninens dödskamp, när den hjälplös och förtvivlad springer omkring i dödsångest.  Videosekvensen slutar med att de zoomar in det döende djuret.
 
 
 
Enligt åklagaren utsatte de unga männen dessutom blandrashunden Lady för lidande genom att ”tvinga hunden att beskåda misshandeln av den brinnande kaninen trots att hunden tydligt visat såväl ovilja som rädsla och obehag inför situationen.
I en annan video utsatte det importerade avskummet även den andra kaninen för svårt lidande i en källare i Farsta genom att hetsa en hund till dragkamp med den ännu levande kaninen.  De kastade kaninen i golvet och sparkade iväg den som om den vore en hundleksak.  Också denna lilla kanin dog under mycket plågsamma former. Den brutala misshandeln slutade med att de höll kaninen högt i luften, kastade den i stengolvet och sparkade och trampade den till döds.
Fyra belåtet flinande unga män med arabiskt utseende poserade nyligen i en vidrig mobilinspelning., som visade hur de utsatt en kattunge för bestialiskt lidande. Två höll upp ett avskuret katthuvud medan en tredje stolt visade upp den huvudlösa kroppen. De visade även upp hur de flår kattungen. [1][3] Dessa importerade kräk hade m a o halalslaktat någons lilla katt.


[1][3] Södermanlands Nyheter 31 januari 2013


 
 
Lika dig och mig”, fr. Heberlein?
 
Nyligen åtalades en 35-årig man från Norsborg för att i juli 2012 i Alby centrum upprepade gånger ha kastat upp en levande höna i luften. Åklagaren skriver i sin stämningsansökan att hönan utsatts för lidande med den något märkliga formuleringen ”utan godtagbara skäl”.[1][4] Man undrar onekligen vilka skäl som enligt honom är ”godtagbara” när det gäller djurplågeri.
 
Ett annat exempel på att vi inte vill vara lika alla dessa importerade djurplågare är de i förorterna arrangerade mycket grymma och blodiga hundslagsmålen. Hundarna far givetvis både psykiskt och fysiskt illa. Eftersom djurplågarna vet att det är förbjudet i lag att arrangera hundslagsmål söker de aldrig veterinär för de svåra skador hundarna tillfogas utan syr ihop såren själva eller låter de arma djuren dö. ”Lika dig och mig”, fr Heberlein?


[1][4] DN 4 mars 2013
 
 
2001 stängde Länsstyrelsen halalslakteriet Nässjö Kontrollslakteri AB sedan det avslöjats att man slog ihjäl kor med järnrör, när den ordinarie utrustningen inte fungerade.
Personalen saknade enligt Länsstyrelsen utbildning för slakt. Företagets utbildade slaktare tilläts inte slakta p.g.a. de inte var muslimer. Givetvis skedde den grymma slakten utan bedövning och självklart var de stackars korna vända mot Mecka.
F ö är halalslakt en form av djurplågeri som inte bör förekomma i Sverige. Djuret spänns fast i en ställning med sträckt hals. Trots att djuret inte kan röra sig kämpar det desperat för att komma loss.  Halspulsådern på det fastspända och fullt medvetna djuret skärs av. Livet och blodet rinner sakta ur det plågade djuret. Det tar flera minuter för djuret att dö.
 
 
 
Halalslakt kännetecknas av total avsaknad av känsla för djurets lidande.  Denna sjuka orgie i ondska, smärta, blod och brutalt dödande har dessvärre fått fäste i hela Europa. Svenska myndigheter med statsministern och jordburksminister Erlandsson i spetsen förnekar visserligen att halalslakt utan bedövning förekommer i Sverige. Men faktum är att någon som helst kontroll värd namnet inte kan göras p.g.a. att inga otrogna - d.v.s. icke-muslimer – får närvara under själva slakten. Närvaron av icke-muslimer skulle nämligen vanhedra hela ritualen, när slaktaren vänd mot Mecka uttalar besvärjelsen ”bismilah” i det ögonblick djuret får halsen avskuren. 
I Storvreta hittades för något år sedan 15 avhuggna fårhuvuden bakom en lada. Man kan misstänka att fåren dödats genom halalslakt och man vill inte ens tänka på det lidande de arma fåren utsatts för innan döden inträdde som en befrielse. Fårstölderna från svenska gårdar har f ö av någon anledning ökat drastiskt.  
 
Ni har helt rätt i att vi inte ”orkar tänka på” att vi skulle ”vara lika” dessa kräk, som beter sig på detta fullständigt oacceptabla sätt mot värnlösa djur. Ni kanske vill vara lik dem som hugger huvudet och flår katter eller misshandlar sin valp till döds. Men jag vill det inte!
 
 

De flesta etniska svenskar vill säkert inte heller jämföras med Nadar Khiari från Tunisien, som rånade38-årige Johnny, som fallit ner på ett t-banespår, och lämnade honom att köras över av tåget.  Ingenting i tunisierns agerande tyder på att han ”i mötet med den andre, inför den andres ansikte, sårbart, naket, utelämnat (sic) åt hans blick förstod vad ansvar innebär”. Inte heller tycks Khiari ha hyllat tesen om ”alla människors lika värde”.

 

Nadar Khiari är även misstänkt för grov misshandel och mord i Frankrike 2011. Där får han förhoppningsvis ett betydligt kännbarare straff än ett år och sex månader för grov stöld. I Sverige är det nämligen inte straffbart att ha lämnat en medmänniska att dö under ett framrusande t-banetåg.

 

 Jag tror inte heller att de flesta etniska svenskar vill jämföras med Gzim Ibrahimi från Balkan och hans sambo Exzona Rexhepi som dömts för grov misshandel av en fyra månaders gammal baby respektive för att ha underlåtit att söka sjukhusvård åt barnet. [1][5]

 

Listan på exempel på kulturberikarnas grymhet mot såväl djur som människor kan göras hur lång som helst, men jag orkar inte redogöra för fler vidrigheter. Jag lär dessvärre få många tillfällen att återkomma.

 

ISM

 

*



[1][5] Lunds tingsrätt, mål B 5448-12