tisdag 26 februari 2013

Svenska chefer är en tillgång för välfärden 4


Bäste hr Wetterberg



Ert ”svar” nr 2 lyder: ”Om du läser vad jag faktiskt skrev i min kolumn har den lika lite att göra med vad du beskriver i det här mailet som i det första. Jag tror inte vi har så mycket mer att säga varandra.

 

Ni uppskattar uppenbarligen av någon anledning inte mina brev och de exempel på chefskap jag ger.  Det har jag full förståelse för.  Verkligheten skapar givetvis problem för makthavarna och deras hantlangare.  Som Olof Palme en gång sade: ”Verkligheten är vår värsta fiende.”

 
 
Ni reagerar som makten – den självutnämnda samhällseliten – alltid gör när den konfronteras med verkligheten: Ni flyr undan enligt principen ”om du inte gillar det som sägs undvik att besvara sakfrågan och avbryt diskussionen .”
Ni lever - precis som det övriga politiskt korrekta etablissemanget - i föreställningen att kritiska åsikter alltid är irrelevanta - i synnerhet när makten målat in sig själv i alla hörn som finns!
Ni ger i Er plattitydparad – förlåt kolumn - inte ett enda exempel på någon enda chef som är ”en tillgång för välfärden”. Varför inte? Hittar Ni inte någon? Som framgår av mina exempel finns det hur många som helst som bevisar motsatsen i form av lögnaktighet, korruption, girighet, inkompetens och brist på ansvarstagande.
Vänligen ISM
 
 
Gunnar Wetterberg
Saco
 
 
”Svenska chefer är en tillgång för välfärden” 4
 
Chefskapet bedrivs u p a
 
Saudi-affären och de blåljugande cheferna
 
Avslöjandet förra året om projektet Simoom - d.v.s. överenskommelsen med Saudiarabien om att bygga en vapenfabrik bl. a för framställning av sprängämnen, raketbränsle för antitankvapen, renovering och modernisering av pansarvärnsvapen samt att träna saudier på svensk mark mm - [1][1] visade med all önskvärd tydlighet att ”den svenska chefskulturen är en kulturtillgång”!
 
De inbladade chefernas krumbukter, förnekanden, halvsanningar och lögner var visserligen underhållning på hög nivå men knappast någon ”tillgång för välfärden”: ”Oj då, jag visste inget” - ”det finns inget Simoom-projekt” – Simoom? har jag aldrig hört tals om” – ”det finns inga pågående projekt med Saudi.-Arabien” – ”det finns inget bulvanföretag” – ”det finns inget avtalsbundet projekt med landet i fråga” -kopplingar till FOI? Det beror på vad man menar med kopplingar.”.  De försökte gång på gång överträffa varandra i att ljuga, föra allmänheten bakom ljuset och inte minst skylla ifrån sig.
 
Expressen uppgav den 10 mars 2012 att den tidigare forskningschefen vid FOI - och nu vd för SSTI - Dick Sträng skapat bulvanföretaget SSTI - Swedish Security Technology and Innovation.
 
Sträng- pekade i sin tur ut FOI:s f d generaldirektör Madelene Sandström som initiativtagare till bulvanbolaget: ”Omgående efter en resa till Saudiarabien 2008 som Sandström gjort bad hon mig skapa bolaget” bedyrade hr Sträng i SVT.[2][2]
Sandström förnekade att hon haft något att göra med bildandet av bulvanföretaget. Hon tillbakavisade även regeringens anklagelser om att FOI överskridit sina befogenheter.
 
Dick Sträng ansåg sig felaktigt utpekad som syndabock.


[1][1] PM från Inspektionen för strategiska produkter, ISP
[2][2] Expressen 10 mars 2012
 
 
Verkställande direktören för SSTI ville inte uppge varifrån bolagets startkapital – minst 100 00 skattekronor – kom: ”jag äger inte frågan, det är upp till någon annan att svara.” Det framkom senare att FOI lånat pengarna av den militära underrättelsetjänsten MUST och att sedelbuntarna överlämnats i gula plastkassar! 
FOI:s  generaldirektör Jan Olof Lind - som var en av de chefer som överbevisats med att ljuga - försvarade sig i en radiointervju med att ”ljuger tycker jag är en stark formulering.”
 
Om projektet som var så hemligt att inte ens GD visste om det sade Lind: ”Jag kommenterar inte de diskussioner som förevarit. – om de nu förevarit – med landet i fråga, - ”Det finns inget avtalsbundet projekt med landet i fråga.” – Reportern frågade: ”har ni haft något sådant projekt? – ”Nej säger jag ju.”  - ”Är det sant?” – ”nej alltså, hör du inte vad jag säger.
 
Krigsmaterielinspektionens v d försvarade den omfattande vapenaffären med en av världens mest hårdföra diktaturer: ”Saudi-Arabien är knappast en diktatur.”
 
Syftet med SSTI var att skumraskaffärerna skulle skötas utan att det behövdes ett regeringsbeslut. Regeringschefen Reinfeldt godkände dock projektavtalet mellan FOI och Saudiarabien. Och ljugandet och bortförklaringarna fortsatte och eskalerade.
På vilket sätt är de chefer som bär ansvaret för Saudiaffären ”en kulturtillgång och en av våra viktigaste konkurrensfördelar”? De kanske t o m är ”en tillgång för välfärden”?
 
 
 
 
Toppen av ett isberg
 
Exemplen i mina brev är givetvis bara toppen på ett gigantiskt isberg. Bl. a har muthärvorna de senaste åren stått som spön i backen. Korruptionsmisstankarna mot Kriminalvården, Migrationsverket, Försäkringskassan, Göteborgs stad, nationalarenan i Solna, Telia Sonera, JAS 39 Gripen är bara ett litet, litet urval.
Tusentals upphandlingar och bygglovsbeslut är årligen föremål för frestelser för giriga chefer och leder inte sällan rakt ner i korruptionsträsket.  I sjukvården fattas dagligen beslut som inte är strikt behovsgrundade utan grundar sig på vänskap och kontakter.
 
Enligt riksrevisor Jan Landahl innebär korruption bl. a att ”utnyttja en offentlig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra. Handlingen kan göras mot ersättning, en muta, eller utan ersättning, s.k. vänskapskorruption.”  Allt förknippat med den svenska chefskultur, som enligt Er är en sådan ”tillgång för välfärden.”
Ett aktivt ledarskap är viktigt för att förebygga korruption” konstaterade Jan Landahl på DN Debatt den21 februari.
 
Enligt Riksrevisionens granskning är flera fall av misstänkta mutor på Migrationsverket en följd av bristande ledarskap. Nu senast har två anställda - från Libanon och Elfenbenskusten - utfärdat falska uppehållstillstånd utan att verkschefen Anders Danielsson upptäckte denna kriminella verksamhet på sitt eget fögderi. 
 
P.g.a. det svenska rättsväsendets förfall - bl. a genom en omfattande nepotism d.v.s. alla chefer, politiker, åklagare och domare umgås givetvis med varandra privat - leder dessvärre misstankar och utredningar om såväl vårdslöshet med skattebetalarnas pengar, rena bedrägerier, korruption och mutor sällan till åtal. I stället för att uttala ordet ”korruption” gömmer sig åklagarna bakom beteckningar som ” sofistikerade betalningsarrangemang” och ”stora dolda utbetalningar.”
 
Transparency Internationals årliga rapport bekräftade redan 2010 att den svenska inställningen till korruptionsbekämpning är svag: Sverige hamnade på en föga smickrande mittenposition medan bl. a Danmark, Tyskland och Norge intog en topposition.
Turbulensen förra året kring Telia Soneras agerande i länder med svag eller ingen demokrati tydliggjorde vikten av hållbart företagande. De statligt hel- och delägda bolagen ska vara föredömen” skrev finansmarknadsminister Peter Norman i på DN Debatt den 21 maj 2012 i ett försök att friskriva sig ansvaret. Regeringen skulle ”vidta åtgärder som gör att vi kan undvika att hamna i en ny situation liknande den med Telia Sonera.”
Peter Wolodarski konstaterade den 8 augusti 2010 i en ledare i DN att ”korruptionen existerar, men vi väljer att inte leta efter den. Och när den framträder förklädd till lyx och glamour saknar vi de nödvändiga känselspröten för att säga ifrån.”
 
 

Skrämmande brist på kompetens., ansvarstagande, etik och moral

”Hierarkierna i Indien och Kina är en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar.”  Vore det inte bättre om Sveriges konkurrensfördel låg i att svenska chefer konkurrerar genom sin kompetens, oförvitlighet och duglighet? Och att de lär sig att det inte räcker att följa lagen utan att det krävs en etisk kompass också.  Fisken ruttnar- som bekant – från huvudet.

 

Sammanfattningsvis

 

De statliga bolagen representerar stora värden, tillsammans närmare 600 miljarder kr och är sammantaget en av Sveriges största arbetsgivare. Regeringen förvaltar bolagen på uppdrag av riksdagen och ytterst är det svenska folket som äger dessa företag.  Varje svensk äger genom de statligt ägda företagen ett värde motsvarande ca 61 000 kr. ”Dessa värden s.k. förvaltas väl.  Bolagen ska bedriva sin verksamhet så att förutsättningar för långsiktigt värde skapas och värnas ” skrev Peter Norman på DN Debatt den 21 maj 2012.

 

Som dessa chefers finansiär och arbetsgivare har jag rätt att kräva valuta för mina 61 000 kr i form av kompetens, ansvarstagande och moralisk oförvitlighet. Dit har vi dessvärre långt.

F ö har varken denna eller tidigare regering någon som helst anledning att förhäva sig när det gäller ansvar, kompetens, moral och etik. Det finns många skäl att städa trappan uppifrån!

Allmänheten anser på goda grunder att maktens företrädare bör hålla sig till samhällets normer.  Detta gäller inte minst politikerna, som själva stiftat de lagar och lagt fast spelregler de i sin girighet och brist på ansvar de konsekvent bryter mot.

Genom fusk, fiffel och rena bedrägerier visar de inte bara förakt för medborgarna som förväntas följa de lagar som lagstiftarna själva bryter mot utan också för sitt eget uppdrag.

 

ISM

 

*