söndag 2 december 2012

Förekomsten av löss och kackerlackor i invandrartäta bostadsområden 2


Metros redaktion

Karolina Skoglund


Trygg Hansa f k

 Anticimex, Jan Jungerstam och Sven Jeppsson f k

Nattaro Lab, Carl-Magnus Hansson f k

 

 Ämne: Förekomsten av löss och kackerlackor i invandrartäta bostadsområden 2

 

 Ni har under rubrikerna ”Folk får kackerlackor med sig i sina varor” (15 november), ”Vägglöss en plåga i Husby. Barnen vill inte komma hem” (20 november), ”Här får värden en påse löss” (23 november) skrivit om den ökande förekomsten av ohyra i invandrartäta Husby och Rinkeby.
 
Eftersom vägglössen ökat markant de senaste åren har saneringarna enligt Anticimex gått från ett par hundra 2006 till över 12 000 förra året.
 
Carl-Magnus Hansson på Nattaro Lab AB hävdar att ”lössens intåg i Sverige beror på rese- och vintagevanor.”  Underförstått: lössen beror på de etniska svenskarnas res- och inköpsvanor.
 
I Er artikel om Rinkeby galleria skriver Ni att ”utöver kackerlackor är hela gallerian drabbad av råttor.  En fråga Ni undviker är varför det alltid är galleriorna i invandrartäta områden som drabbas av kackerlackor och råttor?   Kan det möjligen finnas något samband mellan massinvandringen från Tredje världen och ohyra? Eller är det svenskarna som efter hemkomsten från sina utlandsresor åker till Husby och Rinkeby och illvilligt sprider vägglöss och kackerlackor där?
 
Man kan f ö inte annat än beundra dessa kloka och politiskt korrekta kryp som kan skilja på svenskarnas bagage och invandrarnas/flyktingarnas.
 
Enligt Jeanette Hagberg, enhetschef vid Miljöförvaltningen förhindras saneringen av gallerian av att ”vi inte tillåts komma in i de utrymmen som ska saneras. Mer än så kan jag inte säga.    Frågan som av någon anledning inte besvaras i artikeln är. vilka hindrar miljöförvaltningen  och sanerarna att få tillgång till utrymmena och varför?? Butiksägarna? Hyresvärden?
 
”En påse löss”
 
Svenskarna beskylls regelmässigt för alla missförhållanden som invandrarna utsätts för i Sverige. 
 
I en av Era artiklar överlämnar några invandrare en påse löss till sin svenska hyresvärd.
 
Med detta tilltag försöker man än en gång på ett infamt sätt göra gällande att det är svenskarnas fel att invandrarnas bostäder är nerlusade. 
 
I P1 Morgon den 21 november intervjuades ett antal invandrare i Herrgården/Rosengård om förekomsten av kackerlackor i lägenheterna. Trots att lägenheterna genomgått omfattande renovering och sanering 2009 - samtliga lägenheter hade byggts om och bl. a nya golv lagts in, fuktskadorna hade åtgärdats, alla köksluckor hade bytts ut p.g.a. ” de ramlat ner (sic) och man riskerat att få dom i handen” mm - klagade invandrarna fortfarande över ”fukt i badrummet och kackerlackor i vardagsrummet.”   En hyresgäst beklagade sig över ”en trasig fönsterruta i köket, kackerlackor i de slitna och trasiga köksskåpen, hål i skåpen under diskbänken, kackerlackor och fukt i badrummen” mm.  Bl. a påstod barnen att ”kackerlackorna biter oss.”
 
Efter den omfattande renoveringen klagade invandrarna på att hyran höjts från drygt 5 000 kr till 9 000 kr.  Det blir m a o dyrt för skattebetalarna, som ju står för merparten av invandrarnas boendekostnader.
 
De är inte vana vid civilisationen
 
Migrationsverkets lokala enheter godkände 2010 att fastighetsägare som hyr ut till asylsökande fick ta ut mellan 7 och 13 procent högre hyra p.g.a. att ”de asylsökande orsakar större slitage och använder mer vatten och el” än andra hyresgäster. Tolle Furugård, enhetschef vid asylenheten i Örebro konstaterade i tidningen Hem & Hyra att ”Många kommer direkt från bushen. De är inte vana vid vår civilisation och vet inte hur tvättmaskiner och annat fungerar.”[1][1]
 
Redan 1995 avslöjade en f d handläggare vid dåvarande Invandrarverket under pseudonymen Bam Eson Claar i sin bok Ögonblick i själva verket problemen med att sätta människor från medeltida förhållanden i moderna lägenheter med elspis, dusch och vattentoalett vilket ”ibland var rena katastrofen.”
 
”Att använda en toalett var en vetenskap som verkets assistenter måste lära ut från grunden. Många nyanlända hade föreställningen att man skulle ställa sig på toalettringen, sätta sig på huk och därefter uträtta vad som skulle uträttas. Det går måhända att föreställa sig hur en toalett kan se ut efter ett dylikt besök. Några experimenterade inte med dessa nyheter utan tog golvet till hjälp. Detta resulterade en morgon i över hundra exkrementhögar i ett våtutrymme på en mottagningssluss.”





[1][1] Josefin Svenberg, Metro 10 september 2010
 
Verkets assistenter försökte informera om att toaletterna ”inte var av engångskaraktär, de skulle användas år ut och år in och då måste det ju också städas och hållas rent.”
 
Vatten, främst varmvatten”, gick åt i enorma mängder. Det hade sin förklaring i att alla fascinerades av rinnande vatten och framför allt varmvatten. Vattenkranarna fick stå rinnande oavbrutet. Det var fest liksom.”
 
Här fick vi redan 1995 förklaringen till alla fuktskador som rapporteras i diverse snyftreportage från invandrartäta bostadsområden eller som det heter på politiskt korrekt svenska: ”socio-ekonomiskt eftersatta områden” eller ”områden med sammansatt befolkningsstruktur.”
 
I februari 2010 dömdes en privat hyresvärd i Hällefors av hovrätten för diskriminering p.g.a. att han velat höja hyran för asylsökande med sju procent trots att han kunde påvisa ökade el- och vattenkostnader hos den aktuella familjen. Ärendet drevs av DO, som är mycket kritisk till att Migrationsverket godkänner högre hyror för asylsökande – trots att det i många fall är verket självt - d.v.s. skattebetalarna - som betalar hyrorna.[1][2]
 
Trygg-Hansas råd
 
Trygg-Hansa har listat ett antal råd för att man skall ”slippa vägglöss efter resa eller köp på second hand: ” - ”Ta aldrig in väskan i sovrummet, placera den utomhus eller i badrum/dusch” – ”Tvätta alla kläder i 60 grader, torktumla eller använd torkskåp” – ”Det du inte kan tvätta läggs i en plastpåse i frysen i tre dygn” – ”Dammsug resväskan och lägg dammsugarpåsen i en plastpåse i frysen i tre dygn. Därefter kastas den.”
Dessa råd riktar sig uppenbarligen till den etniskt svenske resenären.  Men eftersom det i snyftreportage efter snyftreportage är invandrarna som drabbas undrar jag om Ni kan upplysa mig om till vilka av våra ca 150 vanligaste invandrarspråk Trygg-Hansa översatt dessa råd? ?  Detta framgår nämligen av någon anledning inte av Er artikel.





[1][2]  Metro 10 september 2010
 
 Det är ju inte alltför ovanligt att de s.k. ”flyktingarna” så fort de fått permanent uppehållstillstånd reser på semester mm till det hemland de påstår sig ha flytt ifrån ”undan krig och förföljelse” och därför kan ha nytta av Trygg-Hansas goda råd på bl. a följande språk:
 
acholi, afari/dankali, akan/asante/fante,  albanska, aluf, amarinja, amhariska,  arabiska,armeniska,  assyriska, atjeh, aymara, azeri/azerbadjdjanska, azerbaljani/azeriska,  baluchtiska,  bambari, bassa, bangla/begaliska, bihari, bono, bosniska, bulgariska, burmeniska, cebuanska/visayan, chauzho/fukinesiska/hainanesiska, daginska,  dari, divhi,  edo, ewe, fule, ga/gah, georgiska, gujarati, hindi, ibo, ilokano, illongo, joroba, kalé, kamba/kikamba, kantonesiska, kazakiska, khmer, kikongo,kikuyo/kuvo, kinyarwanda/rwanda-runi, kirundi, koreanska, kroatiska, laotiska, lingala/rigala,  lovari/kalderari, luganda/ganda, luo, makedonska, malaysiska/malayalami, mandarin,  mandinka/malinka, maoriska/rotoro, marathi, mpngoliska, nepaliska, nord- sydkoreanska,  oromo/oromiska, pampangan, pastho, persiska,   punjabi,romani, rumänska,  saho, serbiska, sesotho/sotho, shona, singahelisiska, slovakiska, somaliska, swahili,  syriska, tagalog, tamilska,tamazight,  telugu., tigrinja/tigrinska, tigriska, tjetjenska,  tongaska, turkmeniska, twi, uiguriska ukrainska,  urdu, urmiska, uzbekiska,  warat, vietnamesiska,  wolof /wollof , väst/östassyriska,  yoruba m fl.
 
Hur kan man som journalist leva i en värld baserad på lögner och förtiganden? Man erinrar sig osökt Verner von Heidenstams definition av journalistskrået: ”Andens tattarfölje.”
 
ISM
 
*