lördag 1 december 2012

Förekomsten av löss och kackerlackor i invandrartäta bostadsområden


Dagens Nyheters redaktion
Jannike Kihlberg


Anticimex, Håkan Kjellberg f k

                                                        

  Ämne: Förekomsten av löss och kackerlackor i invandrartäta bostadsområden

Under rubriken ”Ovälkomnaskadedjur allt vanligare när resandet ökar skrev Ni den 26 oktober på DN Ekonomi om vägglössens explosionsartade återkomst och om olika knep för att slippa skadedjuren.


Ni skriver att ”de stora reshelgerna närmar sig snabbt. Och resor innebär risk att få med sig vägglöss hem.”  Er hänvisning till julhelgens resande kan inte tolkas på annat sätt än att det är de etniska svenskarnas resande som medför ökningen av vägglöss.

 

Håkan Kjellberg, utbildningsansvarig på Anticimex bekräftar att vägglössens ökning beror på att ”vi reser så mycket.” Underförstått: ”vi” = etniska svenskar.

 

Upplysningsvis har ”vi” rest till andra länder (och bott på hotell)) sedan 50/60-talet, då Simon Spies började med sina charterresor, utan att importen av ohyra ökade.

 
 Sambandet mellan massinvandring från Tredje världen och importen av ohyra förtigs
 
Att det möjligen kan finnas ett samband mellan en stor utomeuropeisk invandring och ohyra förtigs av någon anledning konsekvent.  Trots att det är i de invandrartäta bostadsområdena – som t ex Rinkeby, Husby[1][1] och Herrgården/Rosengård [2][2] – som ökningen är störst skylls ohyran regelmässigt på de etniska svenskarnas resande.  Detta kan inte tolkas på annat sätt än att det är svenskarna som efter hemkomsten från sina utlandsresor åker till Husby, Rinkeby, Herrgården etc. och illvilligt sprider ohyran där.
 
Ökningen har skett i hela västvärlden.   Eftersom invandringen drabbat hela västvärlden kan man ana ett samband mellan ohyra och stor utomeuropeisk invandring. Att Anticimex konstaterat ”tiotusentals fall” av vägglöss i Sverige beror givetvis på Sveriges exceptionellt stora invandring från Tredje världen.
 
Vi har ett resande som transporterar lössen, de kan inte resa själva utan är beroende av att vi ger dem skjuts till nya ställen” säger hr. Kjellberg. Underförstått: den ”skjutsen” står etniska svenskar till tjänst med.


[1][1] Metro  Vägglöss en plåga i Husby” den 20 november och ”Folk får kackerlackor ed sig i sina varor” (Rinkeby Galleria) den 15 november
[2][2]Kackerlackor i Herrgården trots sanering och renovering” i P1 Morgon den 21 november
 
Det spelar inte så stor roll vart man reser och hur man bor. Lössen har checkat in på vandrarhem och lyxhotell. I rika länder såväl som fattiga. Så man är inte skyddad för att man lagt extra pengar på dyrt boende. De är väldigt demokratiska djur – och lömska.” 
 
Jag kan inte annat än beundra dessa kloka och politiskt korrekta kryp – såväl vägglöss som kackerlackor - som inte bara är ”demokratiska” utan dessutom kan skilja på svenskarnas bagage och invandrarnas/flyktingarnas och endast låter sig ”transporteras” av etniska svenska resenärer. 
 
Så håller du lössen borta”
Hr Kjellberg råder svenska resenärer att ”ställa resväskan långt från sängen på hotellet och kolla efter små svarta prickar på sängen och i madrassen.”  
  Andra råd är att ”tvätta kläder varmt och frysa in annat som du haft med dig.” samt att ”lägga väskan i en frysbox och frysa den. Frysningen ska gå snabbt annars kan lössen överleva.”
 De resande svenskarna bör ”dammsuga resväskan och lägga  dammsugarpåsen i en plastpåse i frysen i några dygn. Därefter kastas den.”
Dessa råd riktar sig uppenbarligen till den etniskt svenske resenären, men eftersom det främst är invandrarna som drabbas av såväl vägglöss som kackerlackor undrar jag om Ni kan upplysa mig om till vilka av våra ca 150 vanligaste invandrarspråk Anticimex översatt dessa råd?  Detta framgår nämligen av någon anledning inte av Er artikel.
 
 Det är som bekant (?) inte alltför ovanligt att de s.k. ”flyktingarna” så fort de fått permanent uppehållstillstånd reser på semester mm till det hemland de påstår sig ha flytt ifrån ”undan krig och förföljelse.”  
 
De kan därför ha stor nytta av Håkan Kjellbergs  goda råd på följande språk:  acholi, afari/dankali, akan/asante/fante,  albanska, aluf, amarinja, amhariska,  arabiska,armeniska,  assyriska, atjeh, aymara, azeri/azerbadjdjanska, azerbaljani/azeriska,  baluchtiska,  bambari, bassa, bangla/begaliska, bihari, bono, bosniska, bulgariska, burmeniska, cebuanska/visayan, chauzho/fukinesiska/hainanesiska, daginska,  dari, divhi,  edo, ewe, fule, ga/gah, georgiska, gujarati, hindi, ibo, ilokano, illongo, joroba, kalé, kamba/kikamba, kantonesiska, kazakiska, khmer, kikongo,kikuyo/kuvo, kinyarwanda/rwanda-runi, kirundi, koreanska, kroatiska, laotiska, lingala/rigala,  lovari/kalderari, luganda/ganda, luo, makedonska, malaysiska/malayalami, mandarin,  mandinka/malinka, maoriska/rotoro, marathi, mpngoliska, nepaliska, nord- sydkoreanska,  oromo/oromiska, pampangan, pastho, persiska,   punjabi,romani, rumänska,  saho, serbiska, sesotho/sotho, shona, singahelisiska, slovakiska, somaliska, swahili,  syriska, tagalog, tamilska,tamazight,  telugu., tigrinja/tigrinska, tigriska, tjetjenska, tongaska, turkmeniska, twi, uiguriska ukrainska, urdu, urmiska, uzbekiska,  warat, vietnamesiska,  wolof /wollof , väst/östassyriska,  yoruba m fl.
 
Håkan Kjellberg anser att ”man måste våga tala om lössen och inte dölja det för då ökar risken för spridning.Varför vågar Ni som journalist inte tala klarspråk om att invandrarna/flyktingarna i stor utsträckning bidrar till spridningen? Ni kan ju inte vara omedveten om den utomeuropeiska massinvandrings roll i sammanhanget.
 
Hur kan man som journalist leva i en värld helt baserad på lögner och förtiganden? Man erinrar sig osökt Verner von Heidenstams definition av journalistskrået: ”Andens tattarfölje.”
 
ISM
 
*