REKLAM

fredag 14 september 2012

Myndigheternas och de statliga stiftelsernas förskingring av skattemedel Del 3


Statsrådsberedningen                                                             

Statsminister Fredrik Reinfeldt



Näringsdepartementet, näringsminister Annie Lööf                                       

Utbildningsdepartementet, utbildningsminister Jan Björklund

Socialdepartementet, civilminister Stefan Attefall                        

Stiftelsen för strategisk forskning, GD Lars Rask och styrelseordförande Ulla-Britt Fräjdén-Hellqvist f k

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, GD Madelen Sandström f k

 

         Samtliga verk och stiftelser ombedes diarieföra skrivelsen och meddela dnr tack

 

Ämne: Myndigheternas och de statliga stiftelsernas förskingring av skattemedel, del 3

 

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF

 

Regeringen Bildt ansåg att den forskning som bedrevs vid universitet och högskolor inte var tillräckligt ”kreativ och innovativ.” Därför inrättades ett antal forskningsstiftelser bl. a Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för Kunskap och kompetens och Vinnova. Dessa tre har sannerligen visat prov på såväl ”kreativitet som innovationer.”

 

SSF:s entydiga uppdrag är att finansiera forskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. För detta har stiftelsen 14 anställda till en kostnad 2011 på 49 miljoner kr.  SSF håller till högst upp i World Trade Center.  2011 betalade SSF ut 542 miljoner till forskningsprojekt.  De senaste åren har stiftelsen festat upp flera miljoner av pengar avsedda för forskning.   Stiftelsens vd och en administrativ chef har tio veckors betald semester, vilket tyder på att de har för litet att göra när de kan vara borta från jobbet i över två månader per år.

 

  Stiftelsen har en PR-budget som vida överstiger storleken på många av de forskningsanslag som de fördelar.   De 9 380 000 skattekronor som festfixaren Micael Bindefeld fått – oklart för vad - kunde ha finansierat ett par forskningstjänster för en handfull universitetslärare som kanske på sikt kunnat bidra till en universitetsmiljö för ett eventuellt framtida Nobelpris!

 

Bindefeld har fått 260 000 kr i månaden av våra skattemedel. Enbart under 2012 har han kvitterat ut 695 536 kr för oklara ändamål. En forskare konstaterade: ”hade jag fått Bindefelds nio miljoner att forska för i stället hade vi kunnat gå på vattnet vid det här laget.

 
 
Det var onekligen ”kreativt och innovativt ”att städsla Bindefeld, som fixade en kopia av Nobelfesten i Blå hallen för att ”göra stiftelsens verksamhet mer känd.” Om än med en viss fördröjning – ”Nobelmiddagen” i Blå hallen ägde rum den 11 september 2009 - har SSF onekligen blivit känd – eller snarare ökänd - p.g.a. orimliga löneförmåner, mörkade fakturor, tvivelaktig bokföring, bristande upphandling, löpande abonnemang på Bindefelds fixartjänster etc.
 
Stiftelsens vd Lars Rask sade i Expressen den14 augusti att ”problemet med att anlita Bindefeld är att folk tror att det handlar om glamour.” Ja, tänk vad "folk" kan få för sig!
 
 

Syftet med att anställa hr Bindefeld var att ”föra ut forskning och forskningsresultat”, vilket givetvis sker bäst med ballonger för 174 243 kr i Blå hallen, inbjudningskort i plexiglas för 185 00 kr, blomsterarrangemang för 138 246 kr etc.

 

 Galamiddagen i Blå hallen bokfördes följaktligen som “informationsprojekt” och belastade budgeten för stiftelsens verksamhet.  Tala om ”kreativitet”!  Sådant brukar annars rubriceras som ”bedrägligt förfarande.”

Det går inte att förena fester för miljoner med vare sig information eller forskningsbidrag” konstaterade Henning Isoz, jurist och stiftelseexpert i DN den 15 augusti   

 

Stiftelsen har ingen som helst kontroll över vad de ”fått” för Bindefelds 9, 5 miljoner – specifikationerna har inte diarieförts, de har mörkats och ”försvunnit.

 Jag kan inte hitta dem” sade Lars Rask i DN och tillade ”vi har ordning på praktiskt taget allt.” Med undantag för 9,4 miljoner.

 

Hr Rask anser att ”det är någon promille som gått till festande. 

Det är givetvis oacceptabelt att fonderade forskningsmedel används för vidlyftiga. överdådiga och grandiosa fester även om utgifterna ”utgör en promille” av verksamheten totala budget.

 

 Hur ser man ut i huvudet, när man kan få för sig att det är okej med skattesubventionerade ballonger för 174 243 kr, blomsterarrangemang för 138 346 kr, och inbjudningskort i plexiglas för 185 000 kr?

 

Till detta kom mat för 735 480  kr - 1 362 kr per kuvert, avec 25 725 kr, ljud och ljus 192 271 kr – nog för att elen är dyr i Sverige men nästan 200 000  kr är väl ändå i häftigaste laget! Till detta kom uppträdande av Lena Philipson för 125 000 kr, fotograf 24 372 kr och den märkliga posten” golv och mattor” vilket visade sig vara hyra av en fullständigt onödig röd matta i Stadshusets vackra entré för 41 350 kr.  Enbart hyran av Stadshuset – Blå hallen och Gyllene salen gick på 224 110 kr.

 

Totalkostnaden för festen är enligt DN 2 700 000  skattekronor. 

 

Förmodligen var det liksom Tillväxtverkets galamiddag på Grand Hoteldet billigaste alternativet.  

 

 U-B Fräjdén-Hellqvist erkände i DN att beslutet att städsla hr Bindefeld ”kanske inte var världens smartaste beslut och man kunde kanske ha gjort på ett annat sätt och fått mer ’bang for the buck’.”  På frågan om SSF fått valuta för pengarna svarade hon: ”Jag kan inte svara på det.”

 

Dumstruten sitter som gjuten

 

Hr Bindefeld skrattade givetvis hela vägen till banken, eftersom han skörtat upp SSF d.v.s. skattebetalarna ordentligt.  Han debiterade stiftelsen 224 110 kr för hyran av Blå hallen och Gyllene salen.  Enligt Karl Bross, ansvarig för uthyrning av Stadshuset, som intervjuats i AB av Staffan Heimerson den 25 augusti, är hyran för Blå hallen 52 000 kr och för Gyllene salen 55 000 d.v.s. 107 000 kr. Hyr man båda rabatteras priset till 98 000 kr! Men hr Bindefeld debiterade ju SSF fick ju betala 224 110 skattekronor!

 

SSF fick även betala ett häftigt överpris för inbjudningskorten i plexiglas. Enligt Hasse Westin, specialist på plexiglas borde kostnaden vara ”25 spänn per kuvert, ”vilket han ansåg vara ”dyrt.” Staffan Heimerson kom fram till en utgift på 20 000 kr i stället för Bindefelds debitering 185 000 skattekronor.

 

Generaldirektör Rasks arroganta kommentar till inbjudningskorten var att ”de var snygga.

 

Hr Bindefeld tog givetvis även ut överpris för ballongerna.  Heimerson har tagit reda på att normalpriset för 1 000 heliumballonger är 4 000 kr i stället för Bindefelds debitering på 174 243 skattekronor. Heimerson har räknat ut att för 138 346 kr får man 34 599 ballonger, vilka tätt packade skulle kräva ett utrymme 950 kubikmeter![1][1]

 

Jag föreslår att SSF i fortsättningen satsar på ballongforskning vilket förmodligen skulle bidra till ”excellens, kvalitet och innovation.”

 

Enligt en träffsäker bildinsändare i DN ingick inköpet av ballonger för 174 243 kr ”i forskningsprojektet: hur många heliumballonger får man plats med i Blå hallen för att Stadshuset ska lyfta. Men projektet misslyckades.  Därmed kommer det – som så många andra misslyckade statligt finansierade forskningsprojekt - inte att utvärderas.

 

Uppenbarligen är såväl SSF:s ekonomiavdelning som revisorerna helt inkompetenta eftersom de inte kontrollerat hr Bindefelds debiteringar.

 

Inkompetensen har talat

 

Lars Rask sade i en intervju att han inte ansåg att förskingringen av skattemedel varit ”ansvarslöst men naivt att inte förutse reaktionen från allmänheten.”  Det allvarliga är alltså inte förskingringen av skattemedel utan att den avslöjades och kom till allmänhetens kännedom. 

 

 Huvudman för stiftelsen är Utbildningsdepartementet. Statsrådet Jan Björklund har inte velat kommentera det skedda. Tror jag det; han satt ju mitt i smeten i Blå hallen och tuggade belåtet flinande med god aptit i sig lyxmiddagen. tillsammans med sin bordsdam SSF:s styrelseordförande Ulla-Britt Fräjdén Hellqvist.  [2][2]

 



[1][1] AB   ibid
[2][2]  DN 14 augusti 2012

 

 

Gratis är gott tycker många, utan att tänka på att det är skattebetalarna som står för gemytet” konstaterade Henrik Berggren DN den 22 augusti.

Den överdådiga galamiddagen bokfördes som ”informationsprojekt.   Sådant brukar kallas bedrägligt förfarande.  SSF har givit uttrycket ”kreativ bokföring” en ansikte

 

SSF:s ”auktoriserade” revisor J-E Söderhielm godkände bokföring och årsredovisning utan någon som helst kritik. Han och hustrun var med bland gästerna på galamiddagen i Blå hallen.  Mutor och korruption brukar sådant kallas.  Själv hade den s.k. revisorn föga förvånande avböjt att kommentera detta i DN. 

 

Enligt Lars Rask har man satt KVA och IVA att granska pengaflödet. Hur trovärdigt är det?  KVA och IVA var givetvis med bland de prominenta gästerna. Man biter inte den hand som - i det här fallet bokstavligen - ”föder en.” KVA har f ö enligt SSF:s stadgar redan i uppdrag att (miss)sköta tillsynen.

 

I fakturan om totalt 2,7 miljoner kr lyder specifikationen: ”Produktionsbudget för 9 september 2009, Seminarium 330 000, Stadshuset 1 888 000.  Utbetalningen attesterades av den administrative direktören som också upprättat avtalet med Bindefeld. Alla specifikationer till fakturorna saknades.[1][3] På DN:s fråga vad de fått för 1, 8 miljoner skattekronor svarade Rask:” Det är maten och lokalhyror, tror jag ligger i det där.”

 

Att bokföra stora kostnader för middagar och nöjen som ”seminarieverksamhet” och ”informationsprojekt” är uppenbarligen satt i system i de statliga myndigheterna och stiftelserna.   

 

   SSF:s  kreativa bokföring är förmodligen ett brott mot bokföringslagen och bokföringen har beslagtagits vid en husrannsakan i stiftelsens lokaler. De ”försvunna” handlingarna skall ha hittats på en hög chefs tjänsterum.  SSF är sedan tidigare under utredning av Konkurrensverket för brott mot lagen om offentlig upphandling.

 

SSF har liksom Tillväxtverket struntat i lagen om offentlig upphandling. Ingen upphandling gjordes av Bindefelds fixartjänster trots denna skyldighet.

 

Dokumentation om vad som beställts och till vilken kostnad är inte diariefört och var spårlöst borta. Detta är givetvis synnerligen allvarligt för en offentlig stiftelse som bildats med ”pengar från staten” – en eufemism för skattebetalarnas pengar.

 

Fräjdén-Hellqvist hävdade i DN att ”vi har ingenting att dölja:” Där talade hon förmodligen sanning: det som behövde döljas var ju redan dolt!

 

Hur kommer det sig att hr Rask får sitta kvar?  Finns det ingen tom vilstol åt honom på regeringskansliet?



[1][3] ibid

 

Styrelseordförande Ulla Britt Fräjdén-Hellqvist tyckte det var ”olyckligt att det blev fokus på middagen.”  Det oacceptabla med en galamiddag för skattebetalarnas pengar var hon oförmögen att se.

 

”Pengarna har inte bara gått till Blå hallen och fester utan till annat också.” försvarade hon sig.  Vad detta ”annat också” är framgick inte av intervjun.

 Även Konkurrensverkets chef Dan Sjöholm var bekymrad över ”den mediala storm som varit” och sade i DN den 8 augusti att ”varje gång det skrivs på det här sättet (!) påverkar det synen på myndigheterna på ett negativt sätt.” Det faller uppenbarligen inte hr Sjöblom in att om myndigheterna skötte sig skulle det inte bli några ”mediala stormar” eller skrivas ”på det här sättet.”    

 

Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen

50-årsfest för skattebetalarnas pengar

 

När KK-stiftelsens vd Madelene Sandström fyllde 50 år bjöd hon på fest för 103 745 kr. Notan skickade hon givetvis till skattebetalarna.  I de skattefinansierade festligheterna ingick ”mingelmusik” (!) för 3 000 kr, ljussättning” (!) 6 500 kr, två underhållare 55 000 kr varav underhållning av skådespelaren Peder Falk gick på 27 500 kr[1][4] samt middag tillagad av kändiskocken Carola Magnusson 35 972 kr. 

 



[1][4] Metro 22 augusti 2012

 

Bindefelds konkurrent KK-stiftelsens kommunikationschef Ulf Halls bortförklaring i Metro den 21 augusti var att ”andra myndigheter och stiftelser spenderar pengar på att åka till politikerveckan på Gotland. Vi tycker det här är ett bättre sätt att träffa viktiga personer på.”

 

Beslutet om 50-årsfesten med 145 gäster togs av dåvarande styrelseordföranden Per Unckel. Hela styrelsen stod bakom beslutet.

Enligt Skatteverket skall ”50-årsdagar ses som privata kostnader.” Detta innebär att födelsedagsbarnet skall betala tillbaka de 103 745 kr till statskassan. Har så skett?

Förmodligen bokfördes 50-årsfesten som ” kunskaps- och kompetensutveckling.”

 

Styrelsemöten i slottsmiljö

 

2010 hade KK-stiftelsens styrelse styrelsemöte på Ulvsunda slott för 48 623.  I november 2011 festade styrelsen loss med styrelsemöten på Görvelns slott för 71 028 kr.   Helpensionen kostade 3 222 kr per styrelseledamot och det dracks vin för 5 700 kr.

Styrelseordföranden Christina Ullenius hade givetvis (bort)förklaringen redo: ”Ett av fyra styrelsemöten är s.k. internatmöte” och menar att ”det är lokalhyran som gör att ”kostnaderna blir något högre.” Har KK-stiftelsen inga egna lokaler där man kan hålla styrelsemöten?   Håller de till under broarna?

 

I stiftelsens regler står bl. a att ”representationen ska vara ett led i uppfyllandet av stiftelsens uppdrag. Generellt gäller att kostnaderna för representationen ska vara rimliga och anpassade till syftet med varje representation.”  Som synes en synnerligen tänjbar gummiparagraf.

KK-stiftelsen anordnar varje år studieresor för hela kansliet och resekontot ligger på över en miljon kr årligen. En två-dagars resa till Dublin 2009 kostade över 200 000  skattekronor.

 

”Festernas fest”

 

KK-stiftelsens slöseri med – eller snarare förskingring av skattemedel går långt tillbaka i tiden. Redan 2001 anordnades ”festernas fest” som en del av projektet ”Uppgradera Sverige” vars målsättning var att ”bilda nya nätverk inom IT, forskning och samverkan mellan högskolor och näringsliv.  Alla fakturor har gallrats bort men den förmodade kostnaden för ”festernas fest” är 14 700 000 kr.  Kostnaden per kuvert var 16 400 kr.[1][5]

 

Festen i Kungl. Tennishallen den 16 mars var anordnad som ett gigantiskt dataspel utvecklat av företaget Adcore vars offert låg på 4 821 250 kr.  Stjärnkocken Carl-Jan Granqvist stod för mat och dryck. Företaget Svensk Idé ansvarade för ljusdesignen. (!) 

 

Det lag som vann dataspelet fick en resa vart som helst i världen på stiftelsens – d.v.s. skattebetalarnas – bekostnad.  Dessutom flögs forskare från MIT i USA in till festen, vilket enligt uppgift kostade en miljon kr.

KK-stiftelsens informationschef Ulf Hall kommenterade festen i Metro den 27 augusti: ”Det var en annan tid. Vi gör inte så längre.”  En annan tid”? Men det var samma pengar – d.v.s. skattebetalarnas.

 

Innovativa Vin-nova: mer vin för våra skattepengar

 

Myndigheten Vinnova med 200 anställda delar ut två miljarder kr om året.  En myndighet som ger 1,5 miljoner kr till ett företag - med en omsättning 2010 på tre miljoner - till framtagning av ”en fungerande iPhone-baserad prototyp för stöd av användares reflektion kring säsongbaserade inköp av frukt och grönt” (SIC) har uppenbarligen för mycket pengar och för litet omdöme! [2][6]

 

Vinnova har spenderat skattemedel på lyxmiddagar, på Grand Hôtel, vin- och chokladprovningar. 2, 8 miljoner skattekronor har lagts på ”interna konferenser ”med bl. a vin- och chokladprovningar och 450 000 kr på ”intern representation.”

 

 Trots att Vinnova har vid flera tillfällen överskridit riktlinjerna för representationskostnader anser t f generaldirektör Göran Marklund att ”myndigheten följer sin policy för representation.  Ännu en lögnaktig generaldirektör och uppenbarligen inkompetent generaldirektör som inte vet vad han gör.

 

I maj 2011 var nio medarbetare på VinnovaNoors slott.  Helpension i enkelrum kostade 3 487 kr per person och natt. Deltagarna unnande sig också chokladprovning för 7 660 skattekronor!   I chokladprovningen ingick även provning av sex olika drycker – bl. a

 



[1][5] Expressen 27 augusti 2012
[2][6] Expressens ledare 16 augusti 2012

 
Amarone och portvin. Göran Marklund sade i DN den 1 augusti att ”det låter ju konstigt att chokladprovningen skulle ha kostat 7 500 kr, det låter inte som det skulle rymmas inom vår representationspolicy alls.” Belagd med lögnen om att man ”följer representationspolicyn” svarade Marklund DN:s reporter att ”vi har uppenbarligen missat ett antal fall, det finns delar av organisationen som i så fall som gjort missar. ”
 
I januari 2010 deltog 25 anställda i en vinprovning på Villa Söderås på Lidingö för 12 500 kr.  Enligt Vinnovas egen policy får vinpaket vid konferensmiddagar inte överskrida 350 kr per person.  Den gränsen har enligt DN den 1 augusti ”överträtts flera gånger.  I januari 2012 beställdes ett vinpaket för 645 kr per person till en trerättersmiddag I maj 2010 åt elva personer middag på Grand Hôtel för drygt 14 000 kr.  Hyran för den privata matsal där middagen intogs gick på 5 945 kr.
 
  En ”kockduell” kostade 13 250 kr, hyra av en bastuflotte kostade 4 375 kr och yoga 1 500 kr.
 
Vinnova spenderade 141 755 kr för sju dagars ”rådgivning” och ”framtagning av deltagarhäfte ” inför en ”kickoff” ’2010.
Vinnovas huvudman är föga förvånande Näringsdepartementet. Myndighetens uppdrag sägs vara att ”främja hållbar tillväxt ”– ständigt denna ”tillväxt - och ”förbättra förutsättningarna för innovationer.  Detta görs givetvis bäst i slottsmiljö och på Grand Hôtel.
 
Grand Hôtel verkar vara  ett populärt ställe när man har fingrarna i andras  dvs skattebetalarnas  fickor.
Allt tyder på att även Vinnova bör granskas med lupp.
 
Mistra: Det ska vi fira!
 
Mistra är ännu en statlig stiftelse med fingrarna i den skattefinansierade syltburken. Förberedelserna för stiftelsens 20-årsjubileum 2014 påbörjades enligt årsredovisningen redan 2011 och skall bli ”en klang- och jubelfest.” En granskning redan nu tycks befogad.
 
 Mistra finansierar det något luddiga forskningsområdet ”miljöstrategiska projekt.” Mistra har åtta anställda och betalade 2011 ut 133 miljoner kr.
 
Lång rad av misslyckanden
 
Nyligen skrev Urban Bäckström och Tobias Krantz, Svenskt NäringslivDN Debatt att ”svensk forskning kostar mycket pengar men resulterar sällan i nya, framgångsrika produkter. /…/ Det är hög tid att utvärdera vilken nytta vi har av de olika statliga myndigheter som har till uppgift att främja innovation, tillväxt och entreprenörskap och som varje år tilldelas betydande anslag.”
 
ISM
 
*
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar