onsdag 12 september 2012

Myndigheternas och de statliga stiftelsernas förskingring av skattemedel Del 1


Statsrådsberedningen

Statsminister Fredrik Reinfeldt

 
 
Näringsdepartementet, näringsminister Annie Lööf                                           
Utbildningsdepartementet, utbildningsminister Jan Björklund Socialdepartementet, socialminister Göran Hägglund                   
Civilminister Stefan Attefall                                                 
Regeringskansliet, f d GD Christina Lugnet f k                                                       
Ämne: Myndigheternas och de statliga stiftelsernas förskingring av skattemedel Del 1
I en intervju i DN den 19 augusti bagatelliserade statsministern det gigantiska slöseriet med skattemedel på regeringens myndigheter. Era undanglidande svar tyder på att Ni inte själv har rent mjöl i påsen.  Jag ber att få återkomma till detta i  del 5 i denna serie.
 
Statsministerns ”svar” på Mats J Larssons frågor i DN
1. ”Hur ser du på avslöjandet om vidlyftig representation på myndigheterna?”
 ”Jag tycker i grund och botten att det är bra att man granskar användningen av skattemedel.” Detta var inget svar på frågan. Följdfråga: Om Ni tycker att det är bra med granskning är frågan varför det aldrig sker någon granskning av bedrägerierna med skattemedel förrän de avslöjats i medierna? 
 
2.  Varför ser det ut så här på svenska myndigheter?
Återigen svarade Ni inte på frågan utan svamlade om att ”om vi ska hålla oss till de exempel som varit i DN så är det väl (”väl”??) så att det finns exempel på när man inte följer riktlinjer och då får man rätta till det här.”  Inte ett enda fördömande ord om hanteringen av skattemedel.  Och hur då ”rätta till”?  Genom utkrävande av ansvar och återbetalning av våra förskingrade skattemedel?  Eller vad?
Vad hjälper ”riktlinjer” och regler när de ”ansvariga” är för korkade, obegåvade och inkompetenta att förstå dem?
 
Det är viktigt att påpeka att det är några enstaka fall.” Här avslöjar Ni Er.  Det ska givetvis inte förekomma ”några enstaka fall” ö h t. Inte en enda krona av svenska folkets surt förvärvade skattemedel skall slösas bort på lyx för den politiska klassen och Ert anhang.
 
 

Att dessa ”enstaka fall” givetvis bara toppen på ett isberg kan en normalbegåvad höna räkna ut.

 

Hur vet Ni f ö att det rör sig om ”några enstaka fall”?   Hur många är ”enstaka fall” i Er värld? 10?  50? 100? Fler?    Hur ser det ut i de övriga ca 300 myndigheterna? Har statsministern fullständig insyn i dessa myndigheters representation och extravaganta spektakel?

Det är hög tid för statsministern att städa upp i träsket.

 

3. ”Vilket är ditt eget ansvar som statsminister?

 

 När det gäller ämbetsverk i Sverige /…./ så är verkschefen ansvarig. Vi i regeringen har en påverkan genom utnämningsmakten och det har vi förändrat på senare år med en mer professionell och öppen rekrytering av verkschefer.” 

 

Hur tycker statsministern att ni lyckats med denna ”professionella rekrytering” med tanke på alla inkompetenta avsuttna generaldirektörer som befolkar regeringskansliet utan arbetsuppgifter men med full lön och andra förmåner?  Den senaste i den långa raden är Christina Lugnet.

 

Vilka meningsfulla arbetsuppgifter Lugnet skall få och som hon kan tänkas klara av är det tyst om.   Hennes kunskaper och erfarenheter kommer att tas till vara på regeringskansliet ” försäkrade Annie Lööf i ett som vanligt förljuget pressmeddelande.

 

Generaldirektör Lugnet påstod dig inte känna till att fri kost är en skattepliktig förmån. Den bristen på ”kunskap” från såväl Haparanda som Tillväxtverket kan säkert vara till nytta och glädje för regeringskansliet!

 

 

När det gång på gång visar sig att vd:ar, gd:ar och styrelser inte är tillräckligt kompetenta för att känna till och förstå de regelverk som gäller måste givetvis deras kompetens ifrågasättas. Då finns det givetvis all anledning befara att även annan kunskap om den myndighet man är satt att leda saknas.

 

De som på olika sätt missköter sitt uppdrag skall givetvis inte belönas med bibehållen lön på över 100 000 kr/mån och bibehållna förmåner i miljonklassen för att sitta i ett rum på regeringskansliet och göra ingenting eller pyssla med påhittade arbetsuppgifter. 

 

I den skyddade verkstaden på regeringskansliet återfinns fler sparkade, inkompetenta generaldirektörer i åldrarna 41 till 66 år som med full lön och diverse förmåner inte står till arbetsmarknadens förfogande. Varför gäller inte arbetslinjen för t ex Katri Linna, Lars Nylén Mats Sjöstrand, Aud Sjökvist, Anders Nordström, Henrik Landerholm?  Kostanden för skattebetalarna enbart i lönekostnader är 26, 4 miljoner kr.  Till detta kommer kostnader för diverse bibehållna förmåner. Bilaga 1

 

Bilaga 1 Sparkade  generaldirektörer  med bibehållen lön  som inte står till arbetsmarknadens förfogande och som inte omfattas av arbetslinjen

Namn
Tidigare befattning
Månadslön
Totalkostn.för skattebetalarna
Period
Nuvarande ”arbetsuppgift”
Henrik Landerholm (49 år)
Rektor försvarshögskolan,
Gd Folke Bernadotteakademin
90 300 kr
2,4 milj.kr
27 mån.
Handplockad som ambassadör i Mazar-el.Sharif
Katri Linna (41)
DO
89 000 kr
4,2 milj. kr
47 mån.
Expert på diskrimin.frågor för EU-kommissionen
Christina Lugnet (59)
 Tillväxtverket
91 000 kr
4, 2 milj. kr
31 mån.
        ?
Anders Nordström (42)
Sida
109 700 kr
4,8 milj.kr
44 mån.
Ambassadör för global hälsa  (SIC!)
Lars Nylén  (65)
Kriminalvården
113 400 kr
3 milj. Kr
27 mån.
Utforma strategi  för rättsväsendets internationella insatser
Aud Sjökvist (61)
HSAN
77 500 kr
3,3 milj kr
43 mån.
Katastrofmedicinska
frågor,
 Mats Sjöstrand (66)
Skatteverket
15 000 kr
4,5 milj.kr
36 mån.
Särskild  (SIC!) utredare

Totalkostnad för skattebetalarna 26,4 miljoner kr

 

Jan Asplind, konsult i ledarteknik konstaterade i Expressen den 12 augusti att ” det är väldigt svårt att veta vad man sätta dem på. Jag tror att det ofta är ’vad fan ska vi göra med dem’.  Aud Sjökvist bekräftade i Expressen den12 augusti att hon gick mer eller mindre sysslolös förra året: ”det tog väl lite tid innan det blev klart vad jag skulle syssla med.”

 

Eftersom det är dags att nämna saker vi dess rätta namn - korruption - tycks det behövas en definition av ordet för även om slöseriet kanske inte faller under brottsbalken är korruption i en vidare bemärkelse även att ”utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning.”  Med denna definition skall både lyxfester och generösa chefsavtal bekostade med skattemedel ses som korruption.

 

Det är Ni som bär det yttersta och övergripande ansvaret för myndigheternas furstliga festande. Det är Ni och Maud Olofsson som utnämnde Christina Lugnet som GD för Tillväxtverket och satte er signatur på beslutet i slutet av 2008.  Vid avtackningen av Lugnet på stadshotellet i Haparanda varnade det socialdemokratiska kommunalrådet Sven-Erik Bucht för Lugnets excesser:

 

Allt ska se ut något för världen, det får gärna vara glitter och glamour och du är duktig på representation. Inte konstigt att de utser dig till generaldirektör.” Kan det sägas tydligare? Men varken statsministern eller Maud Olofsson lyssnade till varningen.  Tvärtom var det den dåvarande näringsministern som 2009 första förde fram Lugnet till GD-posten.

 

En annan tveksam tillsättning är Eva Andersson som den 1 februari fick regeringens uppdrag att ”se över åtgärder vid allvarliga krissituationer.” Av hennes meritförteckning som generalsekreterare hos Privattandläkarna, SPF framgår att hon är som klippt och skuren som medarbetare på regeringskansliet: ”slöseri och vanskötsel” – bl. a har pengar gått till hennes egen furstliga lön – 195 000 kr/månaden, flera miljoner i bonus, lyxresor, 400 000 kr i semesterersättning för ej uttagna semesterdagar mm.  Damens och SPF:s vice v d:s resor till Pankey Institute i USA 2009-2011  kostade 1 150 000 kr. Syftet med resorna var enligt revisorerna ”oklart.

 

Andersson fick dessutom ett avgångsvederlag på 5,7 miljoner kr p.g.a. att hon enligt styrelsen varit mordhotad.  Dock hittade revisorerna ingen polisanmälan och ifrågasätter därför äktheten i påståendet. Hennes avskedsfest – några timmars mingel på Fotografiska museet – kostade 193 000 kr Totalt har Eva Andersson kostat SPF 10 miljoner kr enbart under 2011.

 

Eva Andersson är ännu ett stolpskott med dåligt rykte som belönats med en tjänst på regeringskansliet. Jag erinrar mig osökt ett citat av den romerske satirikern Juvenalis: ”Vad betyder ett dåligt rykte när rovet är räddat.”

 

Eva Anderssons löneanspråk som utredare åt regeringen torde knappast understiga hennes tidigare månadslön. Som finansiär av hennes utredningsuppdrag vill jag utan dröjsmål ha en redovisning för kostnaderna. Hon är placerad på Socialdepartementet.  Göran Hägglund har hittills avböjt – d.v.s. vägrat – svara på frågor från DNs Katarina Lagerwall.  Enligt hans pressekreterare ”har man inga invändningar mot hur hon skött sitt arbete som utredare.  [1][1]

 

Fattas bara. Dessutom är det inte det saken gäller utan de kostnader skattebetalarna nu får för den vidlyftiga damens tjänster. Alla felslagna utnämningar till höga poster och tjänster reser allvarliga tvivel om statsministerns ledarskap och regeringsduglighet.

 

4. Vad tänker du göra åt saken?” 

 

Här kommer Ni med ännu ett god dag-yxskaft-svar. ”Användningen av skattemedel är i hög grad decentraliserad och en lång rad beslutsfattare.  På vilket sätt tycker Ni att detta är svar på reporterns fråga? 

Det är givetvis praktiskt ur Er synpunkt att beslutsfattandet är uppdelat på ”en lång rad beslutsfattare” – då behöver ju ingen ta något ansvar för besluten.  Ansvaret är fördelat på så många händer att ansvaret att alla alltid klarar sig undan allt ansvar. Verksamheten drivs med andra ord medvetet u.p.a. a.

 

Det är alltid viktigt att ha för ögonen att vara aktsam. Det är en lång rad personer som måste hörsamma det för att det ska fungera.

 

Regeringen är myndigheternas högsta styrelse och måste som sådan garantera att de korrupta och inkompetenta verkscheferna inte slösar bort några skattemedel.  Att man bl. a satt i system att använda sig av kryphål i bokföringen är ett hån mot skattebetalarna.

 

Ni vill uppenbarligen intet svara på den raka frågan vad Ni som ytterst ansvarig för utnämningarna av dessa inkompetenta och ansvarslösa verkschefer avser att göra åt miljonsvin (dl) erierna.

Det som medierna ironiskt kallar ”trixande” och ”kreativ bokföring” uttalas m a o

planerat och kvalificerat bedrägeri.”



[1][1] DN 5 juni 2012

 

Er brist på respekt för skattebetalarna är oacceptabel.

Professor Per Bauhn skrev i DN den 15 augusti att ”staten har inga egna pengar. Det är vi som är uppdragsgivare.”  

 

Också den nyligen avlidne moderata riksdagsmannen Johnny Munkhammar har ofta bekräftat att ”pengarna tillhör inte först staten. Pengarna tillhör dem som tjänat ihop dem, för det är där värdet skapas.” 

 

5. ”Vilken trovärdighet har regeringen när ni samtidigt talar om ordning och reda i statsfinanserna?”

 

Fast det har vi god grund för att säga och t o m nu har vi presenterat satsningar som vi hoppas kunna ta fram nästa budgetår.”  Vad är det för svar?  Ni, hr Reinfeldt, saknar efter dessa senaste affärer all trovärdighet. Vad är det Ni skall ”satsa på” för att minska slöseriet på regeringskansli, departement, statliga myndigheter, stiftelser och länsstyrelser etc?

 

6. ”Behöver ni skärpa tillsynen över de statliga stiftelserna?”

 ”Vi uppfattar nog att vi redan gjort den ändringen och att den gjordes, faktiskt, efter kritik från RRV, redan för några år sedan. Tillsynen av stiftelserna är utlagd på sju länsstyrelser och ingen är undantagen.” Uppenbarligen är denna ”ändring” och ”tillsyn” otillräcklig, vilket förmodligen beror på att de s.k. tillsynsmyndigheterna ingår i kompisgänget på de övriga myndigheterna. Men dessa brister är förmodligen ”på en detaljnivå Ni inte riktigt har kontroll över” som Ni själv uttryckte det.  Det finns bara ett ord: oacceptabelt.

 

7. ”Varför har ni struntat i RRV:s råd om bättre kontroll över statliga stiftelser?”

 

Jag tror att vi med de ändringar som gjordes har kommit fram till det som tidigare var kritiken om att vissa stiftelser var undantagna.”  

 

Trovärdigheten i detta något kryptiska svar återstår att bevisa.  Regeringen har ö. h. t. ingen koll på sina egna stiftelser.  Vid en genomgång hittade RRV 145 statliga stiftelser men departementen kände bara till 62 av dessa. I de fall regeringen ö h t följt verksamheten i sina stiftelser var uppföljningen enligt RRV ofta bristfällig.”  

 

Återigen: det är dags att städa upp i träsket av statliga stiftelser och övriga myndigheters oacceptabla hantering av skattemedel. Det är alldeles för lätt att vara generös när det är andras pengar – d.v.s. skattebetalarnas – pengar som prasslar i fickorna på dessa omdömeslösa och ansvarslösa vd:ar och gd:ar.

 

Men det finns mer än festnotor att granska.   Städningen bör även omfatta en översyn av alla dessa myndigheter med oklara eller märkliga och uppenbarligen onödiga arbetsuppgifter.  Bl. a har Tillväxtverket lagt 375 miljoner kr på ett projekt om ”kvinnligt företagande” som inte går att utvärdera.  Uteblivna utredningar beror förmodligen på att det finns en risk att resultatet av en utvärdering misshagar de styrande d.v.s. politikerna.

 

Den 28 augusti bekräftade Svenskt Näringslivs v d Urban Bäckström, vd och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på DN Debatt att ”det är hög tid att utvärdera vilken nytta vi har av de olika statliga myndigheter som har till uppgift att främja innovation, tillväxt och entreprenörskap och som varje år tilldelas betydande anslag” av vilka en oacceptabelt stor del uppenbarligen går till extravagant festande.

 

Statsministern bör bl. a skyndsamt städa upp i röran av den ohanterbara mängd institutioner som delar ut forsknings- och festbidrag till en mängd luddiga forskningsområden - t ex ”hållbar utveckling.” SSF, Vinnova, Mistra, Formas, Vetenskapsrådet, Energiverket, Östersjörådet m fl.

 

 Frågan som aldrig får svar

 

Det finns mycket att gräva i så länge det inte är självklart för festplanerande generaldirektörer och styrelser att komma ihåg vilka deras uppdragsgivare är. Detta gäller också de politiker som bestämmer över myndigheternas vara eller icke vara.

 

Ni sparar hela tiden på gamla, pensionärer, sjuka, barn etc och jagar sjukskrivna med blåslampa och har inga pengar till löner åt lågavlönad vårdpersonal men till lyxliv för den politiska klassen och des anhang finns det obegränsat med pengar.  Det säger mycket om Er brist på moral.

Mot bakgrund av myndigheternas och den politiska klassens excesser är det är inte konstigt att det inte finns pengar till sänkt pensionärsskatt eller att den s.k. äldrevården tvingas vända på varenda krona: väga blöjor för att spara in 2:50  per blöja, de gamla måste välja mellan ett helt ägg varannan dag eller ett halvt varje dag, sylten till pannkakorna och sillen på julbordet dras in, de gamla ligger med maskar och larver i sina liggsår, får aldrig komma ut för en gnutta frisk luft, får bara duscha var 14:e dag etc.  Varför?   Svar: för att ”det saknas resurser.”

 
 
 Tage Erlander skall ha sagt att ”det finns inget som upprör människor som om överheten skor sig på deras bekostnad.”
 
För fyra år sedan lovade Ni att Ni skulle ”motverka slöseri med skattepengar.”  Men den dagsaktuella frågan ”vad tänker Ni göra åt det gigantiska slöseriet med våra skattemedel?” förblir obesvarad. 
 
Avslutningsvis
 när det franska folket på 1700-talet tröttnat på de privilegierades furstliga leverne och slöseri plockades som bekant giljotinen fram.
 
ISM
 
*