REKLAM

torsdag 12 april 2012

Alliansens integrationspolitik – kraftfulla slag i luften 4

Justitiedepartementet

Integrationsminister Erik Ullenhag

Arbetsmarknadsdepartementet, arbetslöshetsminister Hillevi Engström

Näringsdepartementet, näringsminister Annie Lööf f k

Finansdepartementet, finansminister Anders Borg f k   

Statsrådsberedningen, statsminister Fredrik Reinfeldt f k                 

Sveriges riksdag, Mikaela Valtersson, Miljöpartiet  f k



Alliansens integrationspolitik – kraftfulla slag i luften 4



Jobbskatteavdrag för socialbidragstagare – ett förväntat fiasko


Redan den 11 maj 2005 skrev Alliansens partiledare på DN Debatt under rubriken ”Kunskapstester och yrkesprov ska ge flerinvandrare jobb” att ”vi vill att det ska löna sig bättre att arbeta. Vi vill därför pröva möjligheten att ta bort inkomstavräkningen under introduktionsfasen i Sverige. Så länge hushållets disponibla inkomst vid arbete inte överstiger socialbidraget och andra bidrag och kostnader förknippade med arbete är vinsten av att arbeta obefintlig. ”De fyras gäng hade uppenbarligen – med rätta - ingen högre tanke om invandrarnas arbetsbenägenhet!
För att snabbare få ut nyanlända invandrare på arbetsmarknaden” föreslog regeringens lagrådsremiss 2009 ett nytt ersättningssystem för nyanlända som aktivt deltar i olika etableringsinsatser. Ersättningen skall vara högre än socialbidrag men lägre än lön i syfte att uppmuntra nybyggarna att arbeta.  Det nya jobbskatteavdraget skall träda i kraft den 1 juli 2013.

Moderaterna och Socialdemokraterna kom 2011 överens om att de som uppbär försörjningsstöd skulle slippa få bidraget reducerat p.g.a. arbetsinkomster upp till 8 000 kr/mån under en begränsad tid. Syftet är att de arbetslösa skall uppmuntras att ta deltidsjobb och tillfälliga påhugg som eventuellt kan leda till heltidsarbete. Enligt flera experter är det dock osäkert om förändringen ger den önskade effekten.  Många deltidsarbetande som inte är bidragsberättigade kan nu bli det.  Liknande försök har gjorts i USA och Kanada med tveksamt resultat. 
Maria Crofts varnade i DN den 25 augusti 2011 för att ”de nya socialbidragsreglerna skulle skapa nyaproblem.
Vuxna nyanlända skall delta i samhällsorientering där bl. a ”betydelsen av demokrati och jämställdheten ska klargöras. Tror man att nybyggarna skulle bry sig om ”demokrati och jämställdhet” tror man förmodligen också att jorden är platt och att månen skall trilla ner, att tomten kommer med julklapparna och storken med de små barnen.
Det övergripande målet är att korta tiden mellan uppehållstillstånd och arbete. Jag är övertygad om att detta kommer att göra stor skillnad för den enskilde” sade Nyamko Sabuni i R & D nr 25:2009.
Vågar man gissa att reformen blivit en formidabel succé?!  Eftersom även försöket med jobbcoacher ingick i denna reform kan man ju hysa vissa tvivel om framgången!



Hårdare lagstiftning mot påstådd diskriminering – en inkomstförstärkning

I sitt fyrapunktsprogram för integration som de fyra partiledarna presenterade på DN Debatt den11 maj 2005 krävde de hårdare straff för påstådd diskriminering: ”Det är svårt att bevisa diskriminering vid en rättegång men när man gör det ska påföljderna vara mycket kännbara för den som gjort sig skyldig till diskriminering. Därför föreslår vi att skadeståndsbeloppen vid arbetsmarknadsrelaterad diskriminering och annan diskriminering i offentliga eller privata verksamheter, såsom restaurangnäringen och bostadsföretag, ska skärpas. Vi vill också göra förändringar så att det blir lättare för enskilda att driva diskrimineringsfall i domstol.

Denna reform innebär givetvis en möjlighet för de företagsamma nybyggarna att tillskansa sig stora skadestånd genom att påstå sig vara diskriminerade.  Ett ofelbart sätt att inte få ett arbete och sedan begära skadestånd är t ex att dyka upp i heltäckande klädsel – niqab eller burka – vid anställningsintervjuer. På så sätt kan man vara säker på att inte få arbetet i fråga. Man kan också vägra ta en kvinnlig arbetsgivare i hand och därmed försäkra sig om att inte anställas. Påhittigheten är stor.



Nya desperata ”lyft

Jag är själv av den bestämda uppfattningen att en av våra största sociala utmaningar är att lyfta de mest utsatta områdena och minska utanförskapet.”  Bortsett från att politikerna själva skapat dessa s.k. utsatta områden och det stora utanförskapet är alla åtgärder för att få 100 000-tals invandrare i arbete dömda att misslyckas. Liksom nuvarande har även tidigare regeringar misslyckats. Bilaga 1
Ett av Era inlärda mantran är att ”600 000 invandrare går till jobbet varje dag.”  Ni kan väl tala om för mig vad den återstående ca miljonen invandrare som inte ”går till jobbet varje dag” gör.
Det totala ”utanförskapet” uppgick i december 2011 till 1 476 701 personer. Hur många av dessa som är nybyggare framgår dock inte.
I Alliansens regeringsförklaring 2010 står ”Integrationen bygger på arbete och möjlighet till egen försörjning. Därför är regeringens arbetslinje också integrationspolitik.”
Det var för två år sedan. Hur tycker hr Ullenhag att ni lyckats ”so far”?
2006 låg arbetslösheten bland invandrarna på 11, 7 procent.  I februari 2011 var arbetslösheten 15,6 procent bland de utrikes födda jämfört med 5,4 procent bland inrikes födda.  [1][1]    Hur många av dessa har fått jobb genom regeringens integrationsåtgärder?






[1][1] Intervju med Fredrik Reinfeldt i Expressen den 21 februari


Arbetskraftsinvandringen
Trots massarbetslöshet och trots att Alliansen misslyckats med att sätta nybyggarna i arbete förespråkar ni arbetskraftsinvandring.  Enligt SCB var arbetslösheten i februari i år 15,6 procent bland utrikes födda jämfört med 5, 4 procent bland inrikes födda.
Statsministern kommenterade i Expressen den 21 februari 2012  det faktum att arbetslösheten bland nybyggarna låg på 11, 7 procent när Alliansen tillträdde i september 2006: ” Låt oss vara tydliga med att ett land som tar emot väldigt många asylsökande och där de två länder som det kommer flest från just nu är Somalia och Afghanistan, människor ofta med liten eller ingen utbildning, gör att vi med vår öppenhet, vårt sätt att ta ansvar för utsatta människor i världen också skapar en väldig prövning för att få in dem på arbetsmarknaden.” 
Helt i linje med denna import av analfabeter förespråkade hr Reinfeldt arbetskraftsinvandring ”som gör att många fler människor kommer till Sverige, både för låg – och högkvalificerade arbeten. Det kommer förändra den svenska arbetsmarknaden, därför att vi allt oftare förknippar att människor som kommer till Sverige också arbetar i Sverige.
Tror statsministern själv på detta tror han förmodligen också att jorden är platt, att månen skall trilla ner, att storken kommer med de små barnen och tomten med julklapparna!
Maud Olofsson lanserade redan 2006 den befängda idén att fler invandrare – närmare bestämt 90 000 arbetskraftsinvandrare! – skulle ”bidra till en bättre integration av dem som redan är här”!
Sedan den nya lagen om arbetskraftsinvandring infördes 2008 hade i slutet av 2011 drygt 40 000 arbetstillstånd till icke EU-medborgare beviljats. Givetvis ökar arbetskrafts-invandringen konkurrensen om jobben till följd av undanträngningseffekten: chansen för dem som redan är här att få ett jobb minskar!  Därmed fortsätter de – trots alla skattefinansierade arbetsmarknadsåtgärder – att vara bidragsberoende.” Förstår man inte det har man en hjärna som en kolibri” för att citera general de Gaulle.[1][2]
Samtidigt som bl. a näringsminister Lööf hävdar att ”företagen skriker efter utbildad arbetskraft” importerar regeringen städare, diskare, lökhackare och bärplockare.
Den 2 december 2010 försvarade Ni arbetskraftsinvandringen i DN. ”Öppenhet med omvärlden har gjort Sverige rikare och kommer att göra det i framtiden också.”
Antingen talar Ni mot bättre vetande eller också inbillar Ni Er att Ni kan slå vilka blå dunster som helst ögonen på folk.  Alla med förnuftet i behåll vet ju att massivandringen utarmat våra välfärds- och trygghetssystem!






[1][2]  Alain de Peyrefitte citerar de Gaulle i boken C’était de Gaulle: ” Det är bra att det finns bruna fransmän, svarta fransmän och gula fransmän. Det visar att Frankrike är öppet för alla raser. Men de får inte bli för många ty då kan Frankrike inte förbli Frankrike. Förstår man inte det har man en hjärna som en kolibri.”


Ännu en märklig arbetsmarknadsåtgärd
En av Alliansens märkligaste arbetsmarknadsåtgärder är utlokaliseringen av beställningscentralerna s.k. ”call centers” för färdtjänst och sjukresor till bl. a Moldavien och andra avlägsna länder. 2011 godkände regeringen att färdtjänstens beställningscentral flyttas till Senegal. Flytten innebär bl. a skattefinansierad SFI-undervisning för att ett 30-tal nyanställda förhoppningsvis skall kunna kommunicera med de gamla och sjuka beställarna i Sverige. 
Vad vinner Sveriges kommuner och landsting på detta kvalificerade vansinne?  Vilka samhällsvinster finns det i utlokalisering av arbetstillfällen till Afrika när dessa så väl behövs i Sverige?
Förlorarna är som vanligt skattebetalarna och alla de arbetslösa nybyggare som kostats på sfi- och annan utbildning i Sverige och som enligt ”ansvariga” politiker inget högre önskar än att få ett jobb. Merparten av dessa lever som bekant i decennier på socialbidrag eller på ersättning från försäkringskassan eller a-kassan.
Hur tycker Ni, arbetslöshetsminister Hillevi Engström och näringsminister Annie Lööf att ni tar ert ansvar för att ”skapa arbete” åt era nybyggare i Sverige genom att skapa arbetstillfällen i Afrika?   Jag ber Er notera att frågorna icke är retoriska utan kräver konkreta svar.
I och med den oheliga alliansen mellan Alliansen och Miljöpartiet om bl. a lättnader i anhöriginvandringen kommer det ännu fler nybyggare till Sverige inom den närmaste tiden. Det sägs att det finns ”ett uppdämt behov” främst från Somalia, Eritrea, Afghanistan m fl. länder.  Vad skall de arbeta med? Eller är avsikten att de skall leva på skattebetalarna resten av sina liv? 
Dessutom ökar mängden ensamkommande s.k. ”flyktingbarn” stadigt. Vad skall de arbeta med? Eller är det meningen att de skall leva på socialbidrag tills de blir gamla nog att komma i åtnjutande av det skattefria äldreförsörjningsstödet?
Enligt uppgift kostar ett skäggigt ”flyktingbarn” med 46 i skor lågt räknat en miljon kr per år och då är inte skadegörelse på deras boende, hot och våld mot personal och annan kriminalitet mm inräknat.
Eftersom de arbetsföra svenskarna ständigt och jämt anklagas för att ”bli allt äldre” måste politikerna snart skaffa fram andra värddjur för nybyggarna att leva på.
I sin presentation av Alliansens programförklaring 2009 på DN Debatt den 14 januari skrev Reinfeldt/Björklund/Hägglund & Olofsson att ”det inte fanns något utrymme för ekonomiska satsningar ” de närmaste åren.  Hur ni mot denna bakgrund några år senare kunde ingår en överenskommelse med det extrema Miljöpartiet om ökad invandring och genomföra miljardsatsningar på den s.k. integrationen är en gåta.

Några exempel på nybyggarnas ”arbetsmarknadsetablering”
Bland de mer lyckade ”arbetsmarknadsprojekten” för invandrarkollektivet kan nämnas anställningen av släktingar som personliga assistenter för påstått handikappade familjemedlemmar, organiserad brottslighet - trafficking, bordell- och prostitutionsverksamhet, rånmord, stölder, narkotikasmuggling och handel t ex katförsäljning på torget i Rinkeby mm.
Bland de mest framgångsrika entreprenörerna i assistansbedrägeribranschen kan nämnas pizzabagaren Hassan Charkas, vars företag Charkas Assistans AB i Halmstad fick drygt 81 miljoner skattekronor för bluffverksamheten.  Företagsledare Charkas’ egen lön uppgick till 33 990 292 kr.[1][3] 
Andra framgångsrika bedragare i assistansbranschen är irakiern Ali Rahdi Raheema al-Monzani och Adman Suleiman vars assistansföretag administrerade miljonutbetalningarna till kompisen al-Monzani.
Även bedragarfamiljerna Dourmouch Iachar, Chadie, Chirin och Alekber Mestan och Abdalla Ehsan Husein och den s.k. ”kaninmannen” och irakiske medborgaren Samir Ali Ehsan Husein förtjänar ett omnämnande bland hr Ullenhags välfärdsräddare.
Bland entreprenörerna i den lukrativa trafficking-branschen kan nämnas Selman Selmani, Rustem Osmanaj, Dmitri Tarkhov, Thomas Xhogas, Karol Rafael, Miroslav Horwath, Vasilica Alamaru, Andrei Bassov, Andrei Volhovitski, Kosta Dupska, Zbigniew Olenczuk, Elvis Carp, Jevgeni Anissimov, Milena Verkraud m fl.
I koppleri- och bordellbranschen återfinns nybyggarna Irfan Nezirevic, Vulnet Uzeiri, Dawid Glowacki, Grigeri Tjurin, Anna Pölder, Joan Ciontos m fl.[2][4]
Den s.k. ”fyrabarnspappan” från Iran Mahmoud Taban, som 2009 åtalades i Uppsala för att ha hållit sina barn inspärrade och hindrade dem från att gå i skola,  hade tillskansat sig ålderspension genom att med tre olika identiteter ljuga om sin ålder. Hanne Kjöller kallade i DN den 15 juli 2009 barn- och hustrumisshandeln ”terror medskattestöd.”
Dessa exempel på nybyggarnas entreprenörskap är givetvis bara toppen av ett isberg.

ISM






[1][3] Expressen 16 mars 2012


[2][4] Expressen  17 april 2011



PS Jag har fortfarande inte fått svar på mitt brev ang. Ert påstående ”De har inte kommit hit för att leva på bidrag” daterat den 10 oktober 2010 dnr A2010/2526/Brev

Innehåll: * Det inlärda mantrat * ”Arbetslinjen gäller” *”De har flytt för att få en fristad i vårt land”* ”Något av det mest svenska vi har är öppenhet motomvärlden”* ”Invandrarna är berikande”* ”Stängda gränser gör Sverige fattigare” * Föregångs-landet Danmark * ”De kommer inte hit för att leva på bidrag” * Dies irae DS



*


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar